Forskaren som ser ljust på finskans framtid

Hur, var och när använder sverigefinska barn sina språk? Forskaren Annaliina Gynne har följt mellanstadieelever både i skolan och på fritiden, särskilt i sociala medier, och hon är hoppfull inför finskans framtid i Sverige.
- I dag finns en större möjlighet att leva med fler språk än bara svenska, säger hon.

Annaliina Gynne har bråda dagar på Mälardalens högskola i Västerås. Hennes avhandling ska snart gå i tryck och i september är det dags för disputation. Då når hon äntligen målet som varit i sikte sedan forskningsprojektets start 2009.

Annaliina Gynne är doktorand i didaktik mot nationella minoriteter och hon är en av få som valt att forska på flerspråkighet bland den sverigefinska minoriteten.
- Samhället har inte velat investera i frågan och det ligger mycket på enskilda individer, både forskare och andra intressenter, att driva på. Men jag tycker nu att vi ser en liten renässans för minoritetsspråken, säger hon.

2009 blev Annaliina Gynne antagen till Nationella forskarskolan, Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle, vid Örebro universitet. Forskningsprojektet DIMUL, Doingidentity in and throughmultilingual literacy practices, startade och syftet har varit att titta på flerspråkiga barns språkande i olika språkliga sammanhang både muntligt och skriftligt, i skolan, på fritiden och i sociala medier. Och man valde att titta särskilt på mellanstadieåldern eftersom det är en intressant fas mellan barn- och ungdom. Man har passerat stadiet där det handlar om att lära sig att läsa och skriva och gått vidare till ett mer avancerat språkbruk där det ställs högre krav.

2010 började Annalinna Gynne följa elever som gick i femman på en tvåspråkig sverigefinsk skola.
- Jag var ute på fältet i sammanlagt tjugo månader och använde mig av olika metoder för datainsamling som video- och ljudinspelningar, texter och foton.

Fältarbetet i skolans värld utgjorde den största delen av fältarbetet och utmynnade i fyra studier som avhandlingen bygger på. I flera av studierna finns det även kopplingar till livet utanför skolan. För att få en initial bild av elevernas bakgrunder och språkanvändning skapade Annaliina Gynne en enkät och genomförde intervjuer.

Eleverna fick också i uppdrag att ta foton i sin vardag som speglade när och hur de använde sina språk.
- Jag följde dem också på Facebook och i bloggar. Precis som i klassrummet ville jag se hur språket ter sig, varför de använder just det språket, hur de växlar språk, använder symboler och smileys och hur allt vävs samman i interaktionen, berättar AnnaliinaGynne.

Av de arton eleverna hade alla minst en förälder med rötter i Finland. Några var nyinflyttade från Finland och hade en starkare finska än svenska. Men det stod snart klart att barnen ofta hade mer än två språk hemifrån. Däremot var de övriga språken vanligtvis mer osynliga och få elever deltog i modersmålsundervisning. Det var också väldigt tydligt hur dominerande engelskan är i ungdomars vardag.
- Det blir tydligt att flerspråkigheten är en stor utmaning för tvåspråkiga skolor som dessutom måste följa den svenska läroplanen, men även för vanliga skolor är det en utmaning med flerspråkighet, säger AnnaliinaGynne.

Men för eleverna själva verkar språkanvändningen vara mer oproblematisk, de använder finska och svenska när det passar dem och sammanhanget. De blandar språk om det behövs. Forskningen tyder påatt finska är mer kopplat till skolan och sociala sammanhang som involverar familj, släkt och finsktalande vänner.

Annaliina Gynne hoppas att avhandlingen ska kunna användas inom ämnet didaktik, i lärarutbildningarna och hos lärare som är intresserade av språkfrågor.
- Forskningen bör intressera den sverigefinska minoriteten men även andra som bryr sig om mångkulturella utbildningar och flerspråkighet. Inte minst nu med alla nyanlända på skolorna så borde det finnas ett intresse.Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till kunskapsbasen om tvåspråkighet och flerspråkighet i skolan, säger Annaliina Gynne.

Hon ser ljust på finskans framtid och menar att hon är mer hoppfull nu än för fem, sex år sedan.
- Intresset i samhället har ökat i viss mån och det finns en större möjlighet att leva med fler språk än svenskan. Och en egen personlig reflektion sedan jag själv blev mamma och träffat andra finska mammor är att det finns ett fortsatt intresse att föra vidare finskan till nästa generation. Man har inte längre en underdogposition utan vågar ställa krav.

Ann-Helén Laestadius

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2016-08-24

Fakta

Forskningsprojektet DIMUL, Doingidentity in and throughmultilingual literacy practices, bedrivs inom ramen för Nationella forskarskolan, Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle, vid Örebro universitet och finansieras av Vetenskapsrådet.

Fem doktorander forskar om undervisning och lärande i årskurserna 4-6. Socialisation och kommunikativa processer är i fokus. Ungas skriftpraktiker, kulturella praktiker och språkpraktiker är centrala. Man tittar även på språkens användning och betydelse för identiteten och i sociala sammanhang. Att kunna läsa, skriva och använda språk är mer än en kognitiv färdighet.

Projektet har pågått under åren 2009-2016.

Läs mer

Namn: AnnaliinaGynne

Ålder: 36 år

Bor: Västerås

Yrke: Doktorand i didaktik mot nationella minoriteter vid Mälardalens högskola i Västerås.

Aktuell: Med avhandlingen ”Languaging and social positioning. Studies of Sweden Finnishmiddleschoolyears”.

 

Några resultat från studien:

  1. Elever som deltar i tvåspråkig utbildning är ofta flerspråkiga.
  2. Finska, svenska och övriga uttrycksmedel utgör tillsammans en bas för lärande och kommunikation.
  3. Språkande är främsta medlet för identitetsskapande.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?