»Den finska sisun gör att föräldrar biter ihop»

I Stockholms län finns ett finsktalande team inom barn och ungdomspsykiatri som tar emot barn och ungdomar upp till 18 år från hela länet.  Leena Voutilainen, psykolog och teamledare som arbetat i teamet sedan början av 1990-talet menar att det finska språket och den finska kulturen är viktiga nycklar i samtal och behandling.

- Språket är viktigt för att skapa kontakt och möjliggör att alla förstår och kan hitta de rätta orden för sina känslor. Men kulturen är minst lika viktig. Alla vi som jobbar här är antingen födda i Finland eller har en stark relation till landet, språket och kulturen. Vi förstår finska kulturella koder som till exempel kan handla om hur man blir bemött som sverigefinne.

Teamet har cirka 1700 besökare varje år. Många av barnen och ungdomarna går på sverigefinska skolor i Stockholms län. I teamet jobbar läkare, kurator och psykolog. Teamet startade sin verksamhet i mitten av 1980-talet i Upplands Väsby av en skolpsykolog som såg behovet av utredningar och tester för finska barn.

Många besökande familjer har flyttat från Finland till Sverige och söker medvetet vård på finska. Teamet talar både finska och svenska med barnen och deras föräldrar. Ungdomarna får välja själva vilket språk de vill tala på och ibland väljer de att tala svenska fast de kan finska. Det är lika mycket föräldrarna som barnen och ungdomarna som önskar vård på finska.
- Barnens psykiska välmående hänger ihop med hur föräldrarna har hittat sin plats i det svenska samhället och hur de som vuxna kan stötta sina barn och ge dem en grundtrygghet.

Leena som har lång erfarenhet som psykolog menar att utmaningarna för några decennier i högre utsträckning var kopplade till migration och etablering i Sverige. Men fortfarande beror upplevelsen av trivsel i Sverige på hur familjen tagit till sig svenskan. För många är kontakten med släkten i Finland viktig och många familjer åker varje sommar till Finland.

Vanliga problem som barn och ungdomar söker för är rädslor, aggressivitet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Särskilt koncentrationssvårigheter har ökat de senaste åren. Teamet gör barnpsykiatriska utredningar på både finska och svenska. På första besöket träffar hela familjen en kurator och en psykolog tillsammans som sedan var för sig talar med barnet och föräldern. Teamet har Marimekko-tyger på väggarna för att besökarna ska känna sig hemma men kultur är så mycket mer än det. Leena nämner den finska sisun som exempel.
- Den finska sisun kan göra att föräldrar biter ihop och väntar för länge med att söka hjälp eftersom man vill vara stark och lösa problemen själv.

Ofta är det i förskolan eller skolan ett problem först blir synligt. Heidi Heino, mamma till tre barn har haft kontakt med finska BUP-teamet för två av sina barn. I båda fallen har teamet gjort olika utredningar. Eftersom familjen endast talar finska hemma var det naturligt att göra utredningarna på finska.Heidi tycker det är en trygghet att kunna använda finska, särskilt när det handlar om neuropsykiatriska diagnoser.
- Det kändes skönt att göra den neuropsykiatriska utredningen på finska som är mitt starkaste språk.

Men det är inte bara språket som är viktigt utan de gemensamma koderna och kulturen, tycker Heidi.
- Det är en glädje och en trygghet när man delar samma kulturbakgrund och har samma humor.

Karoliina Rajasalo, en annan förälder som också haft kontakt med teamet håller med. Det blir lättare att tala om kulturella skillnader som till exempel skillnaden mellan den finska och den svenska skolan. Både Karoliina och Heidi talar om det finska BUP-teamet i termer av en trygg valmöjlighet och en extra förmån. Teamet har gott rykte och Heidi tycker att det är fantastiskt att teamet finns.
- Finskt BUP-team har varit ett fint stöd för oss som familj. De är måna om att ordna tider fort och att hjälpa. Om vi behöver hjälp med något så finns de där.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2017-09-11
Karoliina Rajasalo, förälder som haft kontakt med teamet. Foto: Privat
Karoliina Rajasalo, förälder som haft kontakt med teamet. Foto: Privat
Heidi Heino, har haft kontakt med finska BUP-teamet. Foto: Privat
Heidi Heino, har haft kontakt med finska BUP-teamet. Foto: Privat

Fakta

Suomalainen lasten ja nuorten psykiatrinen vastaanotto BUP Solnan yhteydessä toimii suomenkielinen lasten ja nuorten psykiatrinen vastaanotto, josta saa apua lasten kehitykseen, käyttäytymiseen ja kasvatukseen liittyvissä kysymyksissä (esim. kriisit, pelot, aggressiivisuus, syömis- tai keskittymishäiriöt). Vastaanotolle voi tilata ajan puhelimitse tai tulla esim. kouluterveydenhuollon lähetteellä. Käynnit ovat maksuttomia. Puhelinajat: Maanantaisin ja tiistaisin klo 8–13.00 ja torstaisin klo 8–12.30, puh. 08-514 525 60 Käyntiosoite: Råsundavägen 101, 169 57 Solna. Kiireellisissä tapauksissa viikonloppuisin ja iltaisin, BUP akuten, puh. 08-616 69 00.

Suomalainen psykiatrian vastaanotto Apua suomen kielellä aikuisten mielenterveysongelmiin (esim. ahdistus, masennus). Vastaanotolle voi tulla terveyskeskuslääkärin lähetteellä, ilmoittautua itse tai lähettää viestin 1177 Vårdguiden e-palvelujen kautta. Voimassa olevat maakäräjämaksut. Aukioloajat: maanantaista perjantaihin klo 8.00–16.30, puhelinnumero 08-123 487 00 (ruotsinkielinen vaihde). Puhelinaika suomenkieliselle psykologille Raija Kjell-Lipastille on tiistaisin ja torstaisin klo 9.00–10.00, puhelinnumero 08-123 486 20. Käyntiosoite: Vårdvägen 3, Tukholma. S:t Göranin sairaala-alue.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?