Rohdin: En timplan behöver fastställas

Gymnasieskolorna kan i dag själva bestämma vad som krävs för att en elev ska få modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråken. Goda kunskaper kan därför betyda helt olika saker i olika skolor.

För att få modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken i grundskolan krävs inga grundläggande kunskaper. Men i gymnasiet finns en skrivning som säger att eleven måste ha goda kunskaper i språket.

Vad innebär då goda kunskaper? Det är upp till gymnasieskolorna att avgöra. I Luleå har man satt betygskravet C.

Mats Wennerholm på Skolverket bekräftar att det finns glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Många elever får vänta på att få modersmålsundervisning i grundskolan och ofta blir det inte mer än en timme i veckan och då är det svårt att nå upp till kraven för ett godkänt betyg. Och ännu svårare om gymnasier använder sin möjlighet att ställa högre krav än E.
- Goda kunskaper innebär att det är upp till rektor att i samråd med lärare avgöra om en elev kommer att kunna följa undervisningen på gymnasiet, säger han.

Men Mats Wennerholm råder föräldrar att inte ge upp på grund av ett högt betygskrav.
- Man kan låta en lärare som undervisar i samiska på gymnasiet avgöra om eleven har förutsättningar att följa kurserna, säger han.

Enligt föräldern Ingela Jannok är det svårt för elever som bara fått några terminer samiska i grundskolan att klara gymnasienivån och hon förespråkar möjligheten att få fortsätta läsa på grundskolenivån man uppnått. Men det går inte, enligt Wennerholm.
- Nej, man kan inte frångå kursplanen på gymnasiet.

Lennart Rohdin, regeringens särskilda utredare med uppdrag att göra en översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, anser att skolsituationen måste ses över. I hans uppdrag ingår inte utbildning men han är redo att trycka på om att det behövs en separat utredning.

Han menar att det finns flera delar som måste ses över för att det ska finnas en möjlighet för eleverna att kunna lära sig, utveckla och behålla sina minoritetsspråk.
- Att många elever bara får en timme i veckan är en av de saker som jag förväntar mig att man ska ta tag i. Man brukar säga att det behövs åtminstone tre timmar i veckan. Det behöver fastställas en timplan där man är tydligare mot alla skolor om vad som krävs, säger Lennart Rohdin.

Han påpekar också att fjärrundervisningen är ett viktig för att skolorna inte ska kunna skylla på att det inte finns lärare.

Och en utredning är på gång. Utbildningsdepartementet har för avsikt att utse en särskild utredare innan årsskiftet, enligt departementssekreterare Gunnar Stenberg.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2017-01-03

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?