Artiklar

De rappar på finska

Hur motiverar man unga att hålla liv i sitt modersmål? Jo, man låter dem rappa. I Uppsala ordnades för för fyra år sedan en rappverkstad under finska-lektionerna. 

Det har resulterat i en skiva och flera gig.
- Några få rim på finska och beats på datorn blev vår första låt, minns Ville Lindgren, 16 år.

Rap är populärt bland många unga. Och musik gillar nästan alla. Att låta elever rappa på sitt modersmål har därför visat sig framgångsrikt och kan vara värt att testa för dem som vill utveckla elevernas språk.

Vi träffas i Almtunakyrkan i centrala Uppsala precis när skolan börjat för hösten. De tre bandmedlemmarna går under artistnamnet ”Extremen kuninkaat” (”Extremens konungar”), Ville Lindgren, 16 år och tvillingarna Eemeli och Oskari Peura, 15 år.

Modersmålslektionerna i finska på Katedralskolan förde dem samman för flera år sedan. Under en period drevs ett rapprojekt för 11-16-åringar med musikpedagogen Mikko Rajala i spetsen. Med på tåget fanns också sverigefinska rapparen Jesse Piisinen. Rappverkstaden var inledningsvis ett samarbete mellan Uppsala stad (som är finsk förvaltningskommun ) och Svenska kyrkan.

Rap är bra på så sätt att man kan vara kreativ från början även om man inte är utbildad i musik, berättar Mikko Rajala som drivit ett liknande projekt i Helsingfors.
- I rapp kombinerar man lyrik med rytm. Killarna har gjort allt från grunden med egna musik-beats som bakgrund och egna texter.

Det finns många infallsvinklar på ett rap-projekt.
- Vi har haft föreställningar, gjort skiva och musikvideos.

Killarna träffas en gång i veckan efter skolan för att spåna texter och lägga trummusik och keyboard som bakgrund till rösterna, nästan allt sker på datorn.  

I dag har de ett tiotal egna låtar i bagaget. Det har lett till konserter i Ungdomens hus, i kyrkan på hemorten och till och med i Göteborg på finskspråkiga kyrkodagar.

Men rapprojektet är egentligen oreligiöst, påpekar Mikko Rajala. I början var Mikko väldigt närvarande för att visa hur de kunde använda sina röster och hur texter blev sång. Nu jobbar killarna nästan helt självständigt, Mikko finns bara i bakgrunden för att stötta. Studion med instrument, dator och högtalare i anslutning till kyrkan får de använda gratis.

För ett par år sedan släppte ”Extremen kuninkaat” sin första cd med fem låtar.

Är det svårt att skapa en låt, Ville?

- Ja, det svåraste är att hitta den generella riktningen på hur låten ska gå, sedan går det lättare att skapa runt det.

Villes mamma är sverigefinne och sonen och hon har alltid pratat finska med varandra. Tvillingarna Eemeli och Oskari flyttade från en ort i närheten av Jyväskylä för fem år sedan, då kunde de bara finska. Idag talar de felfri svenska.

Själva skapandet gör killarna ihop. De funkar bra som team: en kommer på idén, en annan berättelsen och en tredje hittar rimmen. Någon gång har de skrivit en vers var, och det funkade det med.  Ibland kläcker de idéer och strofer hemma som de tar med till studion, men oftast sker produktionen på plats bland all teknik.

Många låttexter är humoristiska. En text beskriver hur de testar olika sporter tillsammans med en påhittad kompis som bara klantar sig hela tiden. Låten slutar med ett sjukhusbesök och bannor från mammor.

Trion tycker det är okej att töja lite på de grammatiska reglerna i rapp, bara för att det ska låta coolt.
- De har utvecklat ett slags eget slang, ett ungdomsspråk där även jag måste fråga efter betydelsen ibland, säger Mikko.

Vill ni bli kända, killar?

- Det vore såklart roligt, säger Eemeli, men det är inte därför vi gör det här, vi gör det för att det är så kul.

 

SUSANNE REDEBO

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2018-10-25