"Anhörigstöd eller romer i hemtjänsten skulle underlätta"

I Sverige finns varken romska äldreboenden eller hemtjänstpersonal som talar romska. Ivanka Radu, 82 år, säger att det skulle göra stor skillnad för henne om hemtjänstpersonalen talade hennes språk.
– Det hade varit helt fantastiskt, då hade jag kunnat bo kvar i min lägenhet.

Under lång tid bodde Ivanka ändå i sin lägenhet i Helsingborg och fick hjälp av svensktalande hemtjänst. När de kom var alltid någon ur familjen, barnen eller barnbarnen, på plats för att tolka.
– Jag tyckte det var jättejobbigt att jag inte kunde kommunicera med dem. Jag kunde till exempel inte säga vad jag ville att de skulle handla för mat till mig, berättar hon.

När Ivanka fick en stroke ändrades situationen. Det blev för osäkert för henne att bo själv och numera bor hon hos sin dotter, Milena Stan. En situation hon egentligen inte önskar sig.
– Jag skulle gärna vilja ha någon romsktalande hemtjänst. Det behöver inte vara familj eller släkt, bara det är någon romsktalande. Då skulle jag kunna bo kvar i min lägenhet, jag saknar den, säger hon.

Om man tillhör den romska nationella minoriteten i Sverige kan man inte kräva att få hemtjänst eller äldreomsorg på sitt språk. Det kan man däremot om man tillhör den sverigefinska, samiska eller tornedalska minoriteten. De tre minoritetsspråken omfattas av så kallade förvaltningsområden, där ett särskilt språkskydd gäller.

Varken det judiska språket jiddisch eller det romska romani chib kan bilda förvaltningsområde. Man anser att de språken inte är lika geografiskt knutna som de andra tre språken. Därför saknas möjligheten att kräva äldreomsorg på sitt minoritetsspråk för både judar och romer. Men i Sverige finns det ett antal privata judiska äldreboenden.

Vid matsalsbordet hemma hos Milena, Ivankas dotter, står kaffe och kakor uppdukat. Milena är numera själv pensionär. Hon säger att det är påfrestande att ha sin mamma boende hos sig dygnet runt. Men att det är självklart. Hon kommer också få hjälp av sina barn när hon blir gammal, menar hon.
– Det är vår tradition att göra så. Om jag hade lämnat min mamma på ett ålderdomshem skulle jag bli väldigt ledsen. Tänk dig att de skulle ringa en dag och berätta att hon gått bort, utan att jag varit där.

Bredvid Milena och Ivanka sitter Elvis Stan. Han är barnbarn till Ivanka och son till Milena. Han är ordförande i romska rådet i Helsingborgs stad och arbetar som brobyggare med romska barn i skolan. I romska rådet har äldreomsorg diskuterats många gånger.
– Det är en väldigt stor fråga. Många vill anställa romer i hemtjänsten. Hade man bara anställt fem romer inom vård och omsorg hade det underlättat så mycket för alla, säger han.

En annan lösning skulle vara att införa ett anhörigstöd, tycker Elvis. Då skulle den som är anhörig till en äldre rom få ekonomisk ersättning för sitt arbete med den gamla. Att det är skillnad mellan romers och exempelvis sverigefinnars möjlighet till äldreomsorg på sitt minoritetsspråk tycker Elvis är fel.
– Den skillnaden tycker jag är jättekonstig. Jag tycker att man borde prioritera romer. 

År 2016 genomfördes en undersökning för att se hur det fungerar med äldreomsorg för nationella minoriteter i Sverige. Undersökningen gjordes av Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget samt ytterligare några myndigheter. Bland annat skickades enkäter ut till representanter för minoritetsgrupper samt till alla landets kommuner. I enkätsvaren berättar vårdpersonal om hur utsatta och ensamma äldre människor från en minoritetsgrupp kunnat bli. De som på grund av demens förlorat sitt inlärda språk och bara haft kvar sitt modersmål har blivit isolerade.

I rapporten är det tydligt att de som bor inom förvaltningsområden har mycket större möljighet att få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk, än de som bor utanför förvaltningsområdena. Rapporten visar också att de som har allra minst möjlighet till äldreomsorg på sitt språk är romer och judar. Rapportmakarna konstaterar att särskilt romer och judar är utsatta och löper risk att diskrimineras och bli ensamma, eftersom deras språk inte omfattas av något förvaltningsområde. Enkätsvaren visar att ingen kommun i Sverige erbjuder hemtjänst med speciell språk- eller kulturkompetens för romer och judar.

För Ivanka är det konstigt att tänka sig att hon skulle bo på äldreboende. Så länge hon har barn som kan ta hand om henne bor hon hellre hos dem. Elvis, hennes barnbarn, håller med.
– Vi romer vill gärna ta hand om våra äldre när de blir gamla. Vi vill inte skicka dem till äldreboende, säger han.

Anses det skamligt att göra det?

– Ja, lite så är det. Vi ska ta hand om våra äldre, för de har fostrat oss. Det är så vi tänker. 

För Elvis är det också självklart att en dag ta hand om sin mamma Milena. Däremot säger han att han aldrig kommer kräva samma sak av sina barn.
– När jag blir gammal kommer jag inte utsätta mina barn för den pressen. Jag kommer söka mig till ett äldreboende. Jag är född och uppvuxen i Sverige och jag kan svenska språket. Jag har inte behovet att bo hos mina barn. För barnen tycker såklart att det är jättejobbigt att ha det så. Det visar inte min mamma att hon tycker, men det gör hon.

Helsingborgs stad ska snart ha ett stormöte med vård- och omsorgsförvaltningen. Då kan anhöriga till äldre romer komma och berätta om situationen. På så vis kan förvaltningen bilda sig en uppfattning om hur situationen och behovet ser ut i kommunen.
– Vi är bara i startgroparna. Men det är bra att vi har satt igång möten, då kan man i alla fall lyfta frågan, säger Elvis Stan. 

KARIN FINGAL


I filmklippet nedan (filmat av Karin Fingal) presenterar sig Ivanka på kelderash och säger att hon bor hemma hos sin dotter och att hon saknar sin lägenhet. Ivanka är ursprungligen från Serbien och flyttade hit som ganska gammal till Sverige.

Sidan uppdaterad 2017-10-05

Fakta

Så säger lagen:
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger tre av våra fem nationella minoriteter möjlighet att få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk. Lagen säger att en kommun som ligger inom ett förvaltningsområde ska erbjuda äldreomsorg, helt eller delvis, av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska – om en äldre person begär det. Samma sak gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, men då bara om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i något av de tre språken. Det finns ingen motsvarande rättighet för språken jiddisch eller romani chib.

Milena Stan med sin 82-åriga mamma Ivanka. Foto: Karin Fingal
Milena Stan med sin 82-åriga mamma Ivanka. Foto: Karin Fingal

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?