Illustration från "Webbok och övningar", Skolverkets hemsida, tema modersmål.

Meänkieli - ett språk under ständig utveckling

Meänkieli, eller tornedalsfinskan, är ett av Sveriges minoritetsspråk. Det finns ett flertal dialektala varieteter av meänkieli och språket är under ständig utveckling.

Meänkieli är ett av de minoritetsspråk som under lång tid i Sverige hade låg status och därmed nästan höll på att försvinna. Under 1970-talet började det successivt i Sverige växa fram en förståelse för kulturell mångfald och därmed även för minoriteters rättigheter till sitt språk och sin kultur.

År 1999 fick tornedalsfinskan status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli. Det finns olika uppgifter om hur många som idag talar meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, handlar det om cirka 60 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis.

Den största koncentrationen av meänkieli-talande finns i Tornedalen och Malmfälten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950-talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå och Luleå.

Namnet meänkieli började användas som begrepp först under 1980-talet. Språket har rötter i den finsk-ugriska språkgruppen, och är närmast besläktad med de nordfinska dialekterna. Men den finska basen i meänkieli påminner även om den typ av finska som talas i landskapet Satakunta som gränsar till landskapet Åboland i sydvästra Finland. Samtidigt har språket många svenska låneord, särskilt för moderna företeelser. De äldre svenska låneorden som finns är av samma typ som används i de finska Åbodialekterna: till exempel aviisi (avis, det äldre svenska ordet för tidning, nyhet), telefoni (telefon), tuuki (duk)

Det finns minst tre olika varieteter av meänkieli i Sverige:

* Tornedalsvarieteten i Pajala, Övertorneå och Haparanda.

* Gällivarevarieteten i Gällivare.

* Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi.

Språket är dessutom nära besläktat med kvänskan, på det egna språket kallat kainun kieli, som etablerades i Nordnorge under 1800-talet när många tornedalingar flydde nödåren i Tornedalen, bland annat till Norge. I Norge är kvänskan antaget som minoritetsspråk.

Meänkieli kan sägas vara under ständig utveckling. På 1920-talet och framåt präglades språket av att det kom in många svenska låneord. I dag influeras det från två håll. I Tornedalens gränskommuner närmast Finland, speciellt i Pajala och Övertorneå kommuner, blir det allt mer influerat av finska ord på grund av inflyttning och täta kontakter med grannkommunerna i Finland. I till exempel Kiruna och Gällivare sker det en allt större inblandning med svenskan.

I samband med riksdagens beslut om minoritetsspråk blev Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare de första förvaltningsområdena för meänkieli. 2011 tillkom Kalix, och efter det har Luleå ansökt om att få bli förvaltningsområde. Även i Umeå och Stockholm pågår en diskussion om frivillig anslutning till förvaltningsområde för meänkieli.

Beslutet om minoritetsspråk lyfte meänkielis status. I Europarådets återkommande granskning av minoritetsspråken får dock Sverige skarp kritik på flera punkter när det gäller att genomföra sin minoritetspolitik i vardagen, framför allt när det gäller tillgång till språkutbildning.

Europarådet vill se ett utökat utbud av den tvåspråkiga undervisningen som i dag knappt existerar inom meänkieli annat än på enstaka platser, fler utbildade lärare i meänkieli och ett regelverk som möjliggör distansundervisning. 2013 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att snabba på utbildningen av bland annat lärare i meänkieli.

 

Sammanställning: Camilla Andersson

 

Muntliga källor: Maja Mella – verksamhetsledare STR-T, Erling Wande – professor emeritus i finska, Bengt Pohjanen – litteraturvetare, författare och projektledare Meänmaa. Skriftliga källor: Rätten till ett språk, 2005, Regeringsuppdraget till Skolverket, angående snabbutbildning av lärare, 2013, European Charter for Regional or Minority Languages, 2015.

 

Kolla även: sv.wikipedia.org/wiki/Meänkieli

 

 

Sidan uppdaterad 2016-03-11

Fakta

* Finsk-ugriskt språk besläktat med finskan, de nordfinska dialekterna och kvänskan i Nordnorge. Har låneord från svenskan.

* För att markera att det handlade om ett eget språk, började benämningen meän kieli (betyder: vårt språk) användas på 1980-talet. I dag är språket meänkieli ett etablerat begrepp.

* Ett av de mest utmärkande dragen i meänkieli är den rikliga förekomsten av h: talhoon ’in i huset’ (finska taloon).

* I de olika dialekterna av meänkieli ligger skillnaderna främst i intonationen, inte så mycket i ordförrådet.

* I Gällivarefinskan höjs till exempel ofta intonationen i slutet av en sats. Tex: Oleksi hullu´? (Är du dum?) I jämförelse med tornedalsfinskan där intonationen ofta går ner i slutet: Oleksi hullu?

* Inom ett specifikt område där gällivarefinskan talas används inte vokalharmonin som i övrigt karakteriserar meänkieli och finskan. Snarare finns där drag som påminner om estniskan som inte heller har vokalharmoni. Tex: estniska küla (by). I jämförelse med övriga meänkieli och finskans ’kylä’.

* Vid Umeå Universitet finns en kurs i meänkieli. Antalet sökande har ökat sedan år 2000 med som mest 115 sökande 2013. 2014 fanns 143 sökande, men kursen fick då ställas in på grund av lärarbrist.

* 2013 fanns 216 elever som var berättigade till modersmålsundervisning i meänkieli i grundskolan, och 51 av dem deltog i sådan undervisning.
 

* De första akademiska kurserna i meänkieli startades vid Stockholms universitet  på 1990-talet.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?