Artiklar

"Vi ska bara ta av räntan, så lyder den samiska filosofin"

Teaterchefen Leif Stinnerbom, identifierar sig som same, uppvuxen i Arvika och verksam i Sunne. I tjugo år har han satt upp teater i en lada, föreställningar som ofta präglas av den samiska kultur han är en del av. I sommar blir det Eddan.

– Jag ser ett tydligt samband mellan Eddans förkristna mytologiska värld och den samiska mytbildningen.

Inte minst utifrån det kvinnliga och det manliga perspektivet, menar Leif. Där finns de starka gudinnorna i asatron. (även om Oden är den störste). Där finns jordgudinnan i den samiska mytologin. De tre nornorna i asatron motsvaras av ytterligare tre gudinnor i den samiska.
- Kristendomens gudomlighet däremot består av två män och ett neutrum, fadern, sonen och den helige ande. Också de två andra stora, judendomen och islam fokuserar på manliga gudomligheter.

Leif ser också vördnaden för naturen som ett gemensamt drag mellan den samiska och den fornnordiska mytologin. Som han inte ser i den kristna traditionen. Där är människan skapelsens krona, medan den samiska kulturen präglas av respekt för hela omgivningen.
­– Vi ska bara ta av räntan, så lyder den samiska filosofin. Vi ska ta lavarna från träden, inte hugga ner träden.

Den samiska kulturen och livsfilosofin fick Leif sig till dels av sin morfar i Dikanäs. Där tillbringade han sina somrar och skollov.
– Jag var med på renskiljning och allt annat arbete som hörde morfars liv till. Det lärde mig hur han såg på tillvaron. Inte minst inspirerades jag av den jämställda inställningen.

Det är mycket det som Leif vill ska synas i hans föreställningar. Balansen mellan allt i naturen och balansen mellan manligt och kvinnligt.

Det är alltså i en lada som en gång tillhörde Rottneros herrgård som Leif Stinnerborm och hans teatersällskap varje sommar uppför välbesökta föreställningar fyllda med musik och dans.
– Jag har min bakgrund i dansen, den folkliga, inte att förväxla med folkdans. För mina kunskaper rekryterades jag till Peter Oscarsson och hans teater i Gävle. Där jobbade jag i fem år. Han blev min läromästare och sen satte jag upp föreställningar först i Västanå by i Ransäger, därav teaterns namn. Och i tjugo år har jag hållit till här i Sunne.

Och från Sunne, eller från Mårbacka ett stenkast från Leifs eget boende kommer Selma Lagerlöf vars berättelser Leif och hans teatersällskap satt upp ett flertal gånger.
– Selma är den stora. Jag ser henne som en schaman. En som når det andliga hos oss.

Men i år blir det alltså Eddan. Boken har dramatiserats av den norske dramatikern Jon Fosse och vidare bearbetats av Leif Stinnerbom och Susanne Marko.  .

Ensemblen är i full gång inför premiären på midsommardagen.

Just den scen där Tor blivit bestulen på sin hammare och Loke förhandlat med jättarna i Joutenheimen om att få tillbaka den, bara han ger Freja till brud åt jättarna.

Det är Leif som regisserar men det märks att föreställningen är ett kollektivt resultat. Skådespelarna vänder och vrider på betoningar och innebörden av Lokes förslag och jättarnas inställning.
– Jättarna vill ha tillbaka det kaos som fanns innan gudarna skapade ordning, de därför förgöra fruktbarhetsgudinnan Freja.

De fornnordiska mytberättelserna är fyllda med våld och illdåd.
– Våldet får vi se som kosmiska krafter, som kämpar om utrymmet. Det är inte människor, utan olika aspekter på livs-och dödsprinciper.

Leif jämför Eddan med Kalevala, det finska nationaleposet, där är samma kamp mellan kaoskrafter. Musiken som används i skådespelet har mycket av folkmusikinslag. Och man kan ana sig till att just i den här föreställningen blir det mycket trumma.
– Vi skall få besök av en schaman inför vår bearbetning av pjäsen, upplyser man.

Ännu en blinkning till den samiska mytologin, kanhända.
– Jag växte ju upp i Arvika som sagt, och det finns en forskare som  kommit fram till att just Arvika en gång var samernas sydligaste boplats. säger Leif. Men tillägger i samma andetag att det i dag finns mer noggrann forskning om samernas ursprung. Vilket inte hindrar honom från att vara en same uppväxt i Arvika.

BITTI INGEMANSSON

Sidan uppdaterad 2019-05-03