Tandeminlärning kan användas för alla språk

- Vi har lärt oss tala mer finska nu, det är egentligen första gången som vi har behövt tala finska med sådana personer som har det som modersmål, säger Gabriel Södergran, elev i årskurs två på Gymnasiet i Petalax.

Gymnasiets elever kommer från två olika kommuner, Malax och Korsnäs. Byn Petalax hör till Malax kommun och ligger cirka fyra mil utanför Vasa i Finland och har cirka 1 200, i huvudsak svenskspråkiga invånare. I både Malax och Korsnäs kommun har majoriteten av invånarna svenska som modersmål.
- Vi bor på en plats där det inte talas så mycket finska alls, förklarar han.

Gabriel Södergran och två av hans klasskamrater sitter i det klassrum där tandemundervisningen äger rum. Framför dem finns ett låsbart skåp där datorerna och hörlurarna som används för undervisningen förvaras. Alla elever i årskurs två på skolan har eklasstandem. Under en del av höstterminen skypar eleverna cirka 45 minuter varje vecka med sina finska kompisar som går på ett finskspråkigt gymnasium i Leppävirta i östra Finland.
- I början tänkte jag, men måste vi göra det här, men sen var det jättekul. De var inte så bra på svenska och vi är inte så bra på finska, så det var lika från båda håll, säger Cecilia Lindqvist.

- Och det är kul att varannan gång kunna vara den duktiga, den som kan, säger Richard Eklund.

- Då kan man slappna av, skrattar Gabriel Södergran.

Varannan vecka sker undervisningen på finska, varannan på svenska. När lektionen är på svenska leder den elev som har svenska som modersmål och tvärtom. Inför varje lektion i finska har Jari Löf och hans kollega, Marianne Backlund, båda lärare i finska, tagit fram ett material som eleverna utgår ifrån. Inför lektionerna i svenska ansvarar Satu Savolainen, svenskläraren i Leppävirta, för materialet.
- Vi har ett upplägg med uppgifter och frågor som börjar med lättare uppgiftstyper som blir svårare under lektionen. Det viktiga är inte att man hinner göra allt, utan att man kommunicerar hela tiden, säger Jari Löf.

Eleverna intervjuar varandra och diskuterar bland annat om kultur, historia och samhällsfrågor. Eleverna träffas också i verkligheten, en gång per termin. Om en månad åker Petalaxeleverna på besök till Leppävirta. Som avslutning på samarbetet kommer elever och lärare från båda orterna att besöka Stockholm under våren.

Tandeminlärning kan användas för alla språk. Grundprinciperna är att lärandet är ömsesidigt och att båda har nytta av det. Modersmålstalaren fungerar som språkmodell och stöd för den andras inlärning. Gymnasiet i Petalax började med eklasstandeminlärning för tre år sedan som en del av ett projekt. Katri Hansell som har forskat på tandeminlärning sedan 2004, var en av dem som medverkade i projektet i Petalax. Hon var med och utvecklade eklasstandem från den ursprungliga formen, klasstandem som sker i klassrummet, där elever från båda språkgrupperna träffas med en lärare. Från början användes tandemundervisning för vuxna men har sedan dess testats för olika åldrar, som lägst vid fem års ålder.
-Tandem går att tillämpa på olika lärmiljöer och för olika åldersgrupper, det viktiga är att inlärningen är ömsesidig och att båda har nytta av den, säger Katri Hansell.

Uppgifterna bör också vara verklighetsanpassade, menar hon.
- Vi har försökt skapa situationer utan färdiga repliker där eleverna själva ska förmedla sina tankar och känslor. Det ska helst vara teman som de upplever som meningsfulla.

Tandem kan även tillämpas i en mer fri tolkning.
- Jag vet de som använder ”hemtandem”. Ena dagen talas svenska, nästa dag finska. Det viktiga är att man är konsekvent med vilket språk som talas, säger Marianne Backlund.

Katri Hansell betonar att det kan upplevas som krävande att byta språk med en släkting eller familjemedlem om umgänget alltid har varit på ett visst språk, men om det är ömsesidigt och båda vill och har nytta av det, ser hon inget hinder i att prova ”hemtandem”.

Tandemundervisningen har fortsatt i Petalax efter projekttidens slut. Både elever och lärare har sett positiva resultat.
- Vi ser skillnad i muntliga prov till exempel, men det viktigaste är att eleverna vågar mycket mer. Tröskeln för att prata är mycket lägre, säger Jari Löf.

Eleverna håller med, de vågar mer och det är ett kul sätt att lära sig tala ett annat språk.
- Det är ett jättebra sätt att lära sig att prata och inte bara lära sig grammatik, säger Cecilia Lindqvist.

- Och så lär vi oss mer än bara språket, vi lär oss om finsk kultur och finska namn på platser, fyller Gabriel Södergran i.

Efter många års erfarenhet vet Marianne Backlund och Jari Löf vad som krävs för att tandeminlärningen ska bli bra.
- Det behövs grundläggande kunskaper i språket och eleven behöver ett ordförråd för att kunna kommunicera på språket, i alla fall i eklasstandem, säger Marianne Backlund.

- Och det behövs en handbok, två engagerade lärare, en förstående rektor och bra IT-personal, lägger Jari Löf till.

Katri Hansell håller med lärarna angående de praktiska förutsättningarna.
- Det behövs ett visst stöd och engagemang från skolan för att administrera och organisera arbetet.

Både Jari Löf och Marianne Backlund ångrar inte att de började med tandemundervisning. Visst är det mycket jobb i början att prova något nytt, medger de.
- De som bara kommer över startfasen kommer att tycka att tandem är mycket givande, det märker man på eleverna, säger Jari Löf.

Enligt Katri Hansell leder tandem i allmänhet till att tröskeln att använda det andra språket blir lägre.
-Deltagarna upplever att de blir mer flytande och självsäkra, attityden till det andra språket blir mer positiv och intresset för att lära sig språket ökar.

KARIN SKOGLUND