Artiklar

Året som öka medvetenheten om urbefolkningars språk

Urfolksspråkåret 2019 ska öka medvetenheten om urbefolkningars språk världen över och på Sametinget och Samiskt språkcentrum finns hopp om ett stort genomslag.

- Det är viktigt med ett internationellt perspektiv. Det är hälsosamt för Sápmi och inte minst för majoritetssamhället och beslutsfattarna, säger Anders Östergren Njajta på Samiskt språkcentrum.

FN har beslutat att 2019 ska vara det internationella året för urfolksspråk och målet är att visa hur viktiga urfolkens språk är och hur de bidrar till att öka den kulturella mångfalden.

I Sverige är det främst Sametinget som kommer att uppmärksamma urfolksspråkåret men för det krävs finansiering av staten, vilket man ännu väntar på besked om.
- Det är en grundläggande utmaning att vi inte har fria språkmedel som vi kan använda till egna satsningar. Vi har en förhoppning om att få pengar av regeringen och det är ju också en styrka med urfolksspråkåret att regeringen får en press på sig att uppmärksamma och göra mer i språkfrågan, säger Lars Miguel Utsi, ordförande i språknämnden.

Han hoppas att året ska leda till diskussioner om behovet av ett språkanslag och ett självbestämmande när det kommer till språkarbetet.
- Vi vill understryka för regeringen att Sametinget behöver bättre möjligheter att leda språkarbetet.

Men trots att finansieringen inte är löst har firandet av urfolksspråkåret inletts. Startskottet gick under Jokkmokks marknad då Samiskt språkcentrum arrangerade språkseminariet ”Mijá giella” där det hölls föredrag och paneldiskussioner om hur de samiska språken ska stärkas och hur man ska skapa fler språkarenor.

Språk är intimt kopplat med identitet, historia och traditioner och under urfolksspråkåret hoppas Samiskt språkcentrum att majoritetssamhället ska få upp ögonen för samiskans betydelse för samerna.
- Det är viktigt på många vis och jag tror att vi har en större chans att nå fram med FN i ryggen, säger Anders Östergren Njajta.

Men han påpekar att det är minst lika viktigt för Sápmi själv att känna att man har ett internationellt perspektiv och stöd.
- Vi får känna att vi är ett av många urfolk i världen och att språken är viktiga. Det kan stärka och inspirera oss och kanske till och med framkalla en stolthet, säger han.

Lars Miguel Utsi ser även urfolksspråkåret som en chans att lyfta språkfrågan politiskt i Sametinget. Sametingsstyrelsen har lagt fram ett förslag om en språkstrategi som ska behandlas av plenum till hösten.
- Sametinget ska stärka och synliggöra samiskan i politiken och i myndighetsdelen. Vi ska höja ambitionsnivån för hur vi använder samiskan utåt och internt. Jag tror att det blir en stor styrka för att föra samiskan framåt. Vi ska ge verktyg för att följa upp språkarbetet, var brister det och hur kan vi fortsätta, säger han.

Under året kommer det också att pågå ett fortsatt arbete för att inrätta språkcentrum för nord-, lule- och pitesamiska. Enligt Lars Miguel Utsi växer behovet av språkinsatser på flera områden och en viktig del under urfolksspråkåret blir att göra beslutsfattarna medvetna om behoven.
- Därför vill vi arrangera ett riksdagsseminarium där vi informerar ledamöterna om de samiska språken och samiskans förutsättningar i samhället. Vi vill att de ska ta välinformerade beslut som gagnar oss.

Men lika viktigt är att stärka samiska språkarbetare i Sápmi och det planeras för en språkkonferens tillsammans med Sametingen i Norge och Finland.
- Vi vill skapa förutsättningar för att stärka språken på alla nivåer, särskilt när det kommer till tolkar och översättare eftersom man ser att tillgången på dem minskar i Sverige. Och vi måste prata om de olika samiska språkens olika behov, säger Lars Miguel Utsi.

På Samiskt språkcentrum pågår språkarbetet dagligen men under urfolksspråkåret kommer en del av det man gör också att kopplas ihop med det speciella året.
- Vi har bland annat nyligen lanserat en ny version av Sametingets ordboksapp och webbordbok, och nu finns det även en nordsamisk ordlista, säger Anders Östergren Njajta.

Samiskt språkcentrum kommer också att tillsammans med Sameskolstyrelsen hålla i språkbad för elever som går i femman och sexan och hålla i workshops på Sáminuorras årsmöte.

Hur ser den samiska språksituationen ut?

- Det är fortsatt en ganska svår situation och alla språk är hotade, mer eller mindre. Samiskan behöver en högre status i samhället och det krävs mycket jobb på alla plan, säger Anders Östergren Njajta.

Han menar att man i alla fall ser en mer positiv inställning till språken, både bland de som talar och inte talar samiska och det är viktigt att få med sig majoritetsbefolkningen.
- Vi behöver stöd från alla, en positiv inställning där vi inte blir motarbetade.

Hur mycket har nationella minoritetslagen betytt?

Det är svårt att tänka sig att vi skulle ha varit i samma läge utan lagen. Men lagen är ganska tam ännu och det går långsamt. En stor svaghet är att inte skolan, på alla utbildningsnivåer, finns med i lagstiftningen, säger Anders Östergren Njajta.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

 

 

Sidan uppdaterad 2019-11-07