Artiklar

Amanda Lind: "Språkfrågan är akut"

Amanda Lind är ny minister med ansvar för de nationella minoriteterna och hon fick ta över stafettpinnen av partikollegan Alice Bah Kuhnke som förmodligen kan rankas som den hittills mest synliga ministern.

Amanda Lind är fast besluten om att fortsätta i samma anda med dialogen i fokus. Under sina första veckor på posten hann hon bland annat fira samernas nationaldag i Jokkmokk, besöka en romsk organisation i Göteborg och uttala sig om minoritetsfrågorna i media.
- Min företrädare aviserade en ambitionshöjning för minoritetspolitiken och urfolket samerna och det är också mitt absoluta mål att fortsätta med en hög ambitionsnivå och få ett antal olika åtgärder på plats, säger Amanda Lind.

När minoritet.se möter ministern på kulturdepartementet har hon avverkat en lång dag av möten och kvällen ska avslutas med ett tal på ett evenemang. Kultur- och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågor innebär en bred och stor roll men Amanda Lind är tydlig med att de nationella minoriteterna är högt prioriterade. Hon räknar upp några av de påbörjade processerna som hon tänker fortsätta och slutföra.
- Konsultationsordningen för det samiska folket, arbetet med språkrevitaliseringen, att utveckla språkcentrum för de olika nationella minoriteterna och så klart den reviderade lagstiftningen med skärpta krav på kommunerna.

Lagskärpningen kom 1 januari 2019 och enligt Amanda Lind var den nödvändig för att säkerställa att rättigheterna för de nationella minoriteterna uppfylls och hon menar att lagen är ett stöd och en bra push för kommuner och myndigheter, oavsett om man är förvaltningsområde eller inte. Det ska inte finnas en tvekan om att alla måste agera.

Förslaget om en konsultationsordning för samerna ska snart ut på en ny remissrunda och ministern räknar med att ordningen ska vara klar så snart som möjligt inom mandatperioden.
- Den kommer att innebära att det blir ett krav på att samiska folket ska konsulteras i frågor som rör dem.

Jag noterar att du säger nationella minoriteterna och urfolket samerna. Varför är det viktigt att betona urfolket?

- Samerna är en av våra utpekade nationella minoriteter och när jag pratar om dem så är det ju inklusive samerna men sen är ju också samerna ett urfolk med specifika rättigheter och den specifika situation som det innebär och då är det rätt att lyfta dem separat.

Amanda Lind är också medveten om att det i vissa samiska kretsar finns ett motstånd mot att kategoriseras som nationell minoritet.
- Självidentifikationen är ju central i hela begreppsapparaten nationella minoriteter. Den bygger på att den grupp det handlar om ska känna sig bekväm med vilken terminologi vi använder. Men ännu har inte frågan kommit upp som ett formellt ärende hos oss.

En ständigt aktuell fråga är ILO 169. I dag finns inte en majoritet i riksdagen för en ratificering. Amanda Lind påpekar att om det förändras är det bra att ha en konsultationsordning på plats.
- Vi i miljöpartiet tycker att vi ska ratificera ILO 169 och i regeringen är vi överens om att vi arbetar i den riktningen. Jag vill få ett antal reformer på plats inom samepolitiken som ändå är steg för att ge samerna ökat självbestämmande och stärka samernas rättigheter.

Hur ska sannings- och försoningskommissionen se ut och kan man be om ursäkt efter all tid som gått?

- Jag ser det som att mer kunskap är bra, att belysa de övergrepp som samerna utsatts för i historien. Det tror jag skulle vara en välbehövlig process. Jag har meddelat Sametinget att vi från regeringen är beredda att tillsätta en kommission när Sametinget begär det.

Kunskapen om de nationella minoriteterna är haltande i samhället och det är också något som ministern tänker ta tag i. Hon tror att kunskapen är stor i Sápmi och förvaltningskommuner men låg i Sverige generellt sett.
- Det där blir en diskussion med organisationer inom grupperna, om de ska sköta informationen eller om det är vi som ska utöka vårt åtagande.

Barnens möjligheter att använda och utveckla sitt språk ligger högst på ministerns prioritetslista eftersom hon ser det som en viktig identitetsfråga. Och ute i landet har familjer bland annat vittnat om svårigheterna att få modersmålsundervisning.
- Jag vet att det är svårt att få tag i behöriga lärare, att det är en tuff situation i vissa kommuner. Min förhoppning är att vi ska ha fler som har möjlighet att undervisa på minoritetsspråken, säger Amanda Lind.

Men går det tillräckligt fort?

- Nej, det gör det inte och det är också skälet till att vi höjer ambitionsnivån. Därför tittar vi på lärarkompetens men vi vet också att vi behöver göra mer på språksidan generellt. Det finns en risk att vi får generationer som tappar tillgång till sitt språk och det är både oacceptabelt och olyckligt.

Politiskt kan man tycka att det har gått långsamt med minoritetsfrågorna men som kulturminister kanske du har noterat att det kan gå betydligt snabbare med kulturens hjälp. Det har man inte minst sett på den samiska sidan.

- Ja, jag är väldigt imponerad av generationen unga samiska artister och kulturskapare som tar sig an den här väldigt tuffa frågan, att stå upp för sin kultur och sina rättigheter och lyfta fram sår som finns. Det visar att den mest effektiva informationen kanske inte kommer från statliga informationsinsatser utan från kultur som kan nå fram och in på ett väldigt starkt sätt.

Ministern säger att hon också ska titta närmare på Sametingets anslag för samisk kultur och kulturanslagen överlag för de nationella minoriteterna.

Finns det något du oroar dig för?

Språkfrågan är akut. Hot och hat mot våra minoriteter är en allvarlig fråga och alla grupper uppfattar sig vara under starkt tryck och det handlar både om situationen i Sverige och faktisk utsatthet men också läget för minoriteterna internationellt.

Amanda Lind vill även att den romska inkluderingen ska ta större kliv framåt.
- Det har gått sex år av tidsplanen, man har gjort några saker men hur ska vi ta det vidare? Vad är mest angeläget? Istället för punktinsatser behövs en helhet, säger hon.

En fungerande helhet är något som ministern kommer att eftersträva överlag.
- Hela arbetet med myndighetssamordningen är viktig för att genomföra strategin. Små och stora insatser behöver göras parallellt och på flera fronter. Sen har alla minoriteter olika behov av insatser och olika önskemål. Vi har en strategi men alla har separata processer, säger Amanda Lind.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2019-03-20