- Vi kände till varandra innan, men vi umgicks inte. Det är jättekul att ha lärt känna nya personer, säger Bergita Fejzulovic, 20 år.

Runt ett bord i Rådhuset i Gävle, med utsikt över Gävles berömda julbock åt ena hållet och Gävle teater åt det andra, sitter också systrarna Elma och Sandra Bajrami, 14 år respektive 18 år och Sandra Englund. Det är lite nervöst och ovant att bli intervjuad för de flesta.

Vad gör ni på era träffar?

- Vi har bowlat, simmat, lagat mat tillsammans och gjort studiebesök, säger Elma.

Några av studiebesöken gick bland annat till kvinnoföreningen ”Trajosko drom” i Göteborg, Hälsinglands museum för att se utställningen ”Drömmen om skolan – om romers kamp för utbildning” och till Sunita Memetovic, jurist i Uppsala. Under sommaren fick kvinnorna välja en hälsoaktivitet. De yngre gick på gym och de äldre valde att simma. Bergita berättar att hon har fortsatt att träna styrketräning.
- Det har hjälpt mig med rökningen, även om jag inte har slutat helt så röker jag bara ibland.

I kommunens utvärderingar har flera berättat att de har förbättrat sin kondition och promenerar mer. Gruppen har fått föreläsningar av kommunens hälsoinspiratörer om kost, rökning och friskvård. De äldre kvinnorna har gjort studiebesök på Hälsocentralen för att träffa barnmorska och de yngre har besökt ungdomsmottagningen.

Umgänget har bidragit till att alla talar mer romani chib och gör mer aktiviteter. De har också lärt sig vad det innebär att tillhöra en nationell minoritet som har särskilda rättigheter. För Elma var det en ny kunskap.
- Jag visste inte att vi var en nationell minoritet tidigare. Det är viktigt med mer kunskap så att alla som jobbar med oss, som Gävle kommun, förstår oss och vet vilka vi är så att vi inte behöver dölja det, säger Elma.

Kvinnogruppen är en del av Gävles romska förening och bildades 2017 samma år som Romska ungdomsförbundet och Gävle kommun samarbetade för att utbilda unga romer till hälsoinspiratörer.

Kommunen tycker att kvinnogruppen är ett konkret exempel på att stärka romska kvinnors organisering, delaktighet i föreningslivet och förutsättningar till bästa möjliga hälsa. Nya kontakter har etablerats mellan romska kvinnor, kommunen och regionen som fått ökade kunskaper om romska kvinnors och tjejers situation och hälsa.

Förra året var den årliga romska ungdomskonferensen förlagd till Gävle. Tjejerna i kvinnogruppen var värdar för 100 ungdomar på konferensen, något som var både nervöst och krävde intensiva förberedelser. De träffades varje dag efter skolan för att skriva och träna på sina powerpointpresentationer och på scenteknik. På ungdomskonferensen var tjejerna för första gången öppna med sin romska identitet.
- Jag berättade hur det är att vara en ung rom i Sverige idag, hur det är i skolan, vad jag vill bli och vilka mina förebilder är. Innan sa jag alltid bara att jag är från Serbien, säger Elma.

I samband med konferensen berättade Bergita också i skolan.
- Jag hade en redovisning i skolan på svenskan och för första gången berättade jag att jag är rom. Alla blev förvånade men också nyfikna och ville veta mer. Dessutom fick jag bra betyg på uppgiften, säger Bergita och skrattar.

För tjejerna och kvinnorna i gruppen är hälsa så mycket mer än träna på gym och simma, det är att få ett sammanhang, känna gemenskap men framför allt att våga vara den man är. Under sommaren visades utställningen ”Idag är jag rom” på Länsmuseet i Gävle. Några av tjejerna var med och skapade utställningen som från och med 2019 finns tillgänglig för samtliga skolor i hela Gästrikland och Hälsingland.

Sandra Englund, dramapedagog och fotolärare är ny i kvinnogruppen.
- Jag har precis hittat till kvinnogruppen. Jag fick veta för två år sedan att jag är resande efter att ha gjort ett DNA-test.

Sandra släktforskar, vill lära sig mer om sin bakgrund, kultur och historia och vill lära känna fler resande. Genom sin släktforskning har hon hittat släktingar i den så kallade ”tattarinventeringen” från 1944.
- Jag vill återupprätta resandefolkets stolthet och heder som är trampad på genom tvångssteriliseringar och omhändertagande av barn. Jag har fått en stulen historia eftersom vi är många resande som har blivit assimilerade i samhället. Jag vill kunna vara stolt och säga, jag är resande och det här är mitt folk.

Hon tycker det är spännande med erfarenhetsutbytet mellan de olika romska grupperna för att lära mer om det som förenar och skiljer dem åt.

Andra aktiviteter som gruppen vill göra nästa år är att åka till Auschwitz på studiebesök, jobba på att få med de äldre kvinnorna mer och att bilda en teatergrupp.
- Jag är ju dramlärare, säger Sandra och slår ut med armarna. Vi sätter igång direkt, det klart vi ska ha en teatergrupp.

Avslutningsvis, vad är det viktigaste ni har lärt er under er tid i kvinnogruppen?

- Att vi romer är lika mycket värda som alla andra och att vi har samma möjligheter och skyldigheter som alla andra, säger Elma.

- Och att vi får synas, fyller Bergita i.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2019-03-26

Fakta

Strategin för romsk inkludering omfattar verksamhetsområdena: arbete, utbildning,kultur, språk, bostad, social omsorg och trygghet, hälsa och civilsamhällets organisering. Kvinnor och barn är prioriterade målgrupper.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?