Oroväckande ökning av antisemitism i Sverige

Svenska judar upplever att antisemitismen har ökat de senaste fem åren, enligt en aktuell EU-rapport. Nästan åtta av tio anser att regering och stat inte ger de judiska församlingarna ett adekvat skydd.

- För att vi ska kunna utöva vår kultur som nationell minoritet måste vi känna oss säkra. Därför måste vi få mer hjälp av polisen för att klara detta, säger Aron Verständig, ordförande för judiska Centralrådet i Sverige och Judiska församlingen i Stockholm.

2018 nådde antisemitismen i Sverige ett nytt och oroande lågvattenmärke när två judiska personers hus i Lund utsattes för brandattentat. Bägge personerna hade varit föremål för olika sorters trakasserier innan brandattackerna. Den ena av dem, en fritidspolitiker, hade mottagit hot med antisemitiska förtecken. I det andra fallet handlade det trakasserier och sabotage av egendom, exempelvis smörjdes avföring på brottsoffrets dörrhandtag.

Nio av tio svenska judar anger i den aktuella rapporten från FRA, EU:s myndighet för fundamentala rättigheter, att de upplever att antisemitismen ökat sedan den senaste rapporten kom ut för fem år sedan. Rapporten vilar på en webbenkät som besvarades av 16 350 självidentifierade judar i 12 länder, varav cirka 1 000 i Sverige. Enkäten genomfördes i somras, innan dåden i Lund.

Ökningen av upplevd antisemitism på har skett från en redan hög nivå. För fem år sedan ansåg åtta av tio judar att antisemitismen förvärrats. Ökningen är lika stor i svaren från de andra länderna.

Nästan en av tre svenska judar uppger att de utsatts för olika former av antisemitiska trakasserier de senaste 12 månaderna. Det inkluderar förolämpande eller hotfulla kommentarer i samtal, via e-post, sms eller i telefon. Sett över en femårsperiod uppger 40 procent att de utsatts för olika former av trakasserier med antisemitiska motiv. Den största ökningen av upplevd antisemitism har skett på internet och sociala medier, både i Sverige och i de andra länderna.

Nästan hälften (46 procent) är mycket eller ganska oroliga för att familjemedlemmar eller en närstående person ska utsättas för verbala förolämpningar, trakasserier eller fysiska angrepp.  

Benägenheten att polisanmäla antisemitiska hatbrott är dock låg, vilket gör att mörkertalet är stort. 80 procent av de som utsatts för trakasserier eller hot de senaste fem har inte gjort någon anmälan alls. Det främsta skälet är att man anser att anmälan lämnas utan åtgärd. En klar majoritet av de svenska judar som besvarade enkäten tror att regering och stat inte är effektiv i kampen mot antisemitism och att de inte gör tillräckligt för att adekvat uppfylla de judiska församlingarnas säkerhetsskydd.

Säkerhetskostnaderna är tunga och leder ibland till att judiska arrangemang ställs in.
- Ska vi till exempel ha en jiddischkonsert så krävs det extra säkerhet och det får arrangören stå för, säger Aron Verständig och fortsätter:
- Stödet från polisen för säkerhet har blivit bättre, men det ganska blygsamt om vi jämför med våra systerförsamlingar i Danmark, Norge och Finland. Vi vill att polisen ska ta ett större ansvar och i större utsträckning ges resurser för att kunna avlasta våra säkerhetskostnader,.   

35 procent uppger i enkäten att de alltid eller ofta undviker att offentligt bära en judisk symbol, såsom en kippa eller en davidsstjärna.
Nina Tojzner, som är generalsekreterare för Judiska Ungdomsförbundet, en paraplyorganisation för alla judiska barn- och ungdomsföreningar, pekar på att del barn- och ungdomar inte vill avslöja sin judiska identitet av rädsla för trakasserier och mobbing.
- Vi driver Instagram-kontot @stoltjude. Jag kan märka att en del inte känner sig bekväma att gästa det för att de inte vill visa offentligt att de är judar. Däremot kommer de till våra arrangemang därför att de vet att vi lägger enormt mycket pengar på fysisk säkerhet. Samtidigt har en del föräldrar inte velat skicka sina barn till judiska sommarläger och andra aktiviteter för att de tvivlar på att det är tillräckligt säkert. Ska det vara så i Sverige 2019?  

FREDRIK SIERADZKI
 

Sidan uppdaterad 2019-01-18

Läs mer!

Ladda ned FRA-rapporten här.

Nina Tojzner Foto: Privat
Nina Tojzner Foto: Privat

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?