Artiklar

Samråd med möjlighet att påverka

Barn- och utbildningsnämnden i Luleå har lyckats med sina samråd. I dag upplever båda parterna att dialog och samverkan fungerar och minoriteterna  känner att de har reellt inflytande och kan föra givande samtal med kommunen.

Chefen för Flerspråkscentrum, Viktoria Björklund, säger att det finns många olika delar som fortfarande inte fungerar inom kommunen vad gäller generella kunskapsnivåer och rutiner men att de med gemensamma ansträngningar ska fortsätta det arbetet. Det här framkom när barn- och utbildningsnämnden och företrädare för nationella minoriteter nyligen samlades till samråd och avstämning av 2019 års handlingsplan inom visions- och strategiarbetet. Minoritet.se fanns på plats då.

I samrådet informerades bland annat om hur arbetet med utvecklingen av Charlottendals förskolas tvåspråkiga förskoleverksamhet fortskrider. Här arbetar förskolechef Kirsi Lagerdahl just nu med rekrytering av tvåspråkig personal och det har funnits flera sökande i finska och meänkieli,

En förälder ville veta mer om det pedagogiska upplägget på förskolan.
– På förskolan ska det pedagogiska arbetet utgå från läroplanen som vid andra förskolor men med den skillnaden att personalen talar samiska, finska eller meänkieli med barnen mellan klockan nio och femton, eftersom verksamheten ska stimulera språk, kultur och identitet, säger Nisse Heikka, metodutvecklare på Flerspråkscentrum.

Lule-Boden sameförening informerade om att det förekommer samtal inom föreningen om hur de kan stötta förskolan i arbete med utemiljö med mera och önskar samverkan med förskolechef och personal om detta.

Viktoria Björklund informerade om att gymnasiet och Flerspråkscentrum i samverkan föreslår samrådet att starta studiecirklar för revitalisering av meänkieli och nordsamiska under våren 2019 för gymnasieelever som vill studera på nybörjarnivå.

Tobias Andersson från Lule-Boden sameförening säger att det viktiga just nu för samrådet är att se till att Luleå kommun gör rätt, att se till att barnen blir stärkta i sin kultur och sin identitet.
– Varför jag orkat sitta kvar är att man efter att samer, sverigefinnar och tornedalingar i samrådet med nämnden tagit fram en vision och en strategi för minoritetsspråken. Vi har fått påverka och hjälpa Viktoria och Nisse att gemensamt ta fram en praktisk möjlig väg att gå. Det trodde jag bara för några år sedan inte var möjligt, säger han.

Mikaela Omark var en av dem som deltog i samrådet, hon är född och uppvuxen i Övertorneå och trots att hon vid 19 års ålder flyttade till Luleå upplever hon att hon ännu i dag, 42 år gammal, lever med ena foten i Tornedalen.
– De som jobbar här på Flerspråkscentrum är så engagerade och drivande i det de gör vilket ger mig energi att gå vidare. Jag är intresserad av hur revitaliseringsarbetet av meänkieli fortskrider, säger Mikaela Omark.

Hennes deltagande i samrådet bottnar i ett intresse för språk, historia och kultur samt att små barn ska få möjlighet av att bli flerspråkiga från första början. Snart ska hon bli mammaledig.
– Det blir en meänkieli-knodde har jag bestämt för det här språket har hjälpt mig att få självkänsla och sträcka på ryggen, säger Mikaela Omark.

HASSE STENUDD

 

 

Sidan uppdaterad 2018-12-03