Så håller Skellefteå samråd med barn

I Skellefteå kommun hålls samråd med förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Syftet är att fånga upp vad de sverigefinska barnen har för önskemål. Ett konkret resultat är att sex stycken barn-kantele köpts in.

Ulla-Maija Pesola är informationsamordnare för de sverigefinska frågorna i Skellefteå kommun som blev finsk förvaltningskommun i år.
- Vi har varit i gång i åtta månader nu, säger Ulla-Maija som stortrivs i rollen som samordnare.

Idén till barnsamråden föddes efter sommaren.
- Jag satte mig ner med den nya lagstiftningen och läste vad som kommer krävas av oss i förvaltningsområdena från 2019. Det står tydligt att samråd med barn och unga ska hållas på deras villkor och jag började klura hur det skulle gå till rent praktiskt, säger Ulla-Maija Pesola.

Skellefteå har minoritetsbarn utspridda på förskolorna i kommunen. I dagarna har en tvåspråkig avdelning öppnats på Norrbacka förskola och kommunen håller på att rekrytera finskspråkig personal.
- Det handlar ju om väldigt små barn så jag kom fram till att det bästa är om pedagogerna håller i samrådet för då blir det bara som en vanlig samling för barnen. Det vore ju märkligt om någon från kommunledningen dök upp på samlingen och skulle hålla i det, säger Ulla-Maija.

Men eftersom barnen är utspridda så blir det samråd på flera förskolor men totalt deltar nio sverigefinska barn. Men även de andra barnen deltar på samrådet och får på så vis lära sig mer om de nationella minoriteterna.
- Vi vill inte skilja ut några barn utan alla deltar. Det är sedan upp till pedagogerna att filtrera informationen och ta vidare den till mig.

Samråden hålls med tema Finland.
- De pratar om vad man gör i Finland och vad man äter där och så vidare.

Syftet är att få veta vad de sverigefinska barnen har för behov i sin lekmiljö.
- Det är ju leken som är viktig för dem.

Ett konkret exempel på vad samråden hittills gett är att Ulla-Maija köpt in sex stycken barn-kantele, ett finskt stråkinstrument som barnen önskat att få.
- Nu ska jag bara hitta någon som kan komma ut till förskolorna och lära dem att spela på den.

Ulla-Maija säger vidare:
- Vi vill skapa en miljö där de sverigefinska barnen kan känna igen sig.

En annan konkret effekt av samråden är att alla förskolor som har sverigefinska barn nu har en kultur-leklåda fylld av exempelvis en Nalle-familj som är väldigt populär i Finland, Mumin-hus och en interaktiv penna med tillhörande klistermärken som man kan peka på och få höra det finska ordet för exempelvis stol.
- På så vis får vi in språket också även om pedagogerna inte kan det.

Ulla-Maija ger mycket beröm till pedagogerna som varit väldigt engagerade i att kunna ge de sverigefinska barnen den här möjligheten.
- Den här lådan ska inte bara plockas fram var fjortonde dag utan finnas där jämt.

Nästa samråd hålls i december och har temat barnböcker.
- Då ska vi fråga barnen vad de vill läsa så vi köper in rätt böcker. Och vi vill också att barnen bestämmer hur barnkultur-programmet ska se ut och formas. De kanske vill se dockteater?

MALIN A JUNKKA




 

Sidan uppdaterad 2018-12-14

Mer om hur Skellefteå jobbar med nationella minoriteter

I Skellefteå kommun bedöms det finnas 3000-4000 personer som har någon form av koppling till den sverigefinska minoriteten.

Skellefteå kommun erbjuder finskspråkig ärendehantering- kundtjänst och reception från mitten av oktober 2018.

Kommunen har ett utvecklingsprogram för sverigefinnar 2017-2019. Just nu pågår det utvecklingsarbete för att ta fram ett gemensamt program för alla minoriteter för 2019-2022.

Kommun har vuxensamråd med sverigefinnar fyra gånger per år. Företrädare för sverigefinnar, politiker och tjänstemän är med i samrådet.

Kartläggning av behov av förskola och äldreomsorg på finska genomförs under 2018. Alla Skellefteåbor som är 70-80 år kommer att få ett brev där kommunen frågar om intresse för äldreomsorg på finska. Alla vårdnadshavare till barn 0-5 år kommer att få ett brev där kommunen frågar om intresse för förskola på finska. I alla brev ingår det också information om rättigheterna som följer med det finska förvaltningsområdet.

Kommunen har öppnat en tvåspråkig förskoleavdelning på Norrbacka förskola. Just nu pågår rekrytering av förskolepersonal.

 

Barnen tyckte det var lite svårt att få in det gula på sverigefinska flaggan men de pysslade på. Foto: Ulla-Maija Pesola.
Barnen tyckte det var lite svårt att få in det gula på sverigefinska flaggan men de pysslade på. Foto: Ulla-Maija Pesola.
Samordnaren Ulla-Maija Pesola. Foto: Martin Thélenius
Samordnaren Ulla-Maija Pesola. Foto: Martin Thélenius
Pedagogen Erika Holmberg visar den sverigefinska flaggan för barnen. Foto: Martin Thelénius
Pedagogen Erika Holmberg visar den sverigefinska flaggan för barnen. Foto: Martin Thelénius

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?