"Det roligaste är samiskan"

På Sameskolan i Kiruna har eleverna en trygg miljö med samisk kontext att växa upp i.
- Här slipper eleverna bli konfronterade om sin kultur och fundera så mycket på sin identitet utan kan bara vara sig själva och få använda sitt språk och bli stärkta genom det, säger läraren Marit Sikku Trägårdh.

- Det bästa med skolan är samiskan, säger Sire Blind i sexan som har siktet inställt på att bli renskötare när hon blir stor.

Sire är en av dem elever som har samiska som modersmål och har språket i sitt hem. Andra elever pratar nästan bara samiska på skolan. Ellen Göransson, 12 år, är en av dem.
- Det svåraste är att prata. Att skriva och läsa är lättare, säger hon.

I dag har eleverna 280 minuter samiska per vecka, det gäller alla årskurser ett till sex på Sameskolan i Kiruna.
- I vårt styrdokument står det även att vi ska ha ett samiskt perspektiv i alla ämnen, exempelvis slöjd, NO och SO, säger Marit Sikku Trägårdh förstelärare i samiska och en av lärarna på skolan med drygt 60 elever.

Sameskolans mål är att alla elever ska vara funktionellt tvåspråkiga när de går ut sexan.
- Sedan kan man ju alltid diskutera vad funktionellt tvåspråkig betyder och vad det innebär, men det är ett av våra mål.

Marit är en av de pedagoger som kan samiska på skolan. Hon är uppvuxen i en familj som talar nordsamiska i byn Övre Soppero.
- Soppero är som en samisk by där hela samhället pratar samiska eller miänkieli. Det ar lätt att lära sig språket där.

Som vuxen har Marit läst samiska på distans via Umeå Universitet. Sin lärarexamen tog hon via distans på Dalarnas högskola.

Det är som bekant inte helt enkelt att rekrytera lärare som kan samiska och ibland får Sameskolan "nöja" sig med att hitta personer som endast är behöriga lärare.
- Det är svårt att få lärare som kan undervisa i samiska. Vissa kan kommunicera med eleverna på samiska men är inte trygga att undervisa i språket, säger Marit Sikku Trägårdh.

Själv anpassar hon sig efter vilken relation hon och eleven har.
- En del elever pratar jag bara samiska med och då förklarar jag även på samiska om det te.x gäller ett mattetal.

Men samiskan har tuff konkurrens gentemot svenskan som hela tiden "hotar" att ta över. Även engelskan är stark hos barnen eftersom nästan alla spel och appar är på engelska.
- Det är ett väldigt fattigt utbud på appar och spel på samiska tyvärr, konstaterar hon.

Skolan ordnar också språkbad tillsammans med de andra sameskolorna, nu senast ett läger på nordsamiska i byn Nikkaluokta där temana bland annat var ripsnarning och isfiske.

Marit menar att det finns en viss skillnad när det gäller dagens samiska ungdomar och när hon själv var ung för cirka 20 år sedan. I dag vågar fler vara stolta och visa upp sitt ursprung och sin identitet.
- Många unga idag är bär samiska attribut som samiska smycken, sjalen och samisk skor. Det finns dessutom lite mer samisk musik att lyssna på och även ljudböcker på samiska. Unga idag kan också göra poddar eller skriva på samiska i Instagram, samiskan syns och hörs lite mer än förut utåt, säger Marit.

Nu väntar en intensiv månad på Sameskolan i Kiruna som på alla andra skolor innan det blir sommarlov.
- Vi ska hinna klart med nationella proven, ha en utedag inspirerad av Same-SM med lasso-kastning och löpning och så ska 14 elever iväg på dans i Piteå. Vi har under många år haft ett samarbete med Dansinstitutet, berättar Marit.

Katarina Sixten Inga är rektor för skolan i Kiruna sedan 2016. I dag när minoritet.se talar med henne på telefon är hon extra glad då Skolinspektionen just meddelat att den inte har några som helst anmärkningar på skolan. Dessutom är det en skola som växer.
- Vi kommer ha 70-72 elever här i höst, säger hon.

Hon håller med läraren Marit Trägårdh Sikku att sameskolan betyder väldigt mycket för barnens identitet.
- Vi kan se när de varit på språkbad och träffat andra samiska barn hur viktigt det är. Att få lära sig om tradition, kultur och språk stärker identiteten.

När det gäller behöriga lärare har skolan full legitimitet men alla lärare kan inte samiska.
- Men de vill lära sig, säger Katarina Sixten Inga som snart ska göra en inventering av utbildningsbehovet då Skolverket gett Sámi Allaskuvla uppdraget att skapa en uppdrags utbildning på distans för att får fler behöriga lärare i samiska.

Hon tillägger:
- Det här är precis vad vi behöver, säger hon.


MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2018-08-06
Sameskolans mål är att elverna som lämnar årskurs sex ska vara funktionellt tvåspråkiga. Bilden föreställer en skylt på skolan i Kiruna. Foto: Malin A Junkka
Sameskolans mål är att elverna som lämnar årskurs sex ska vara funktionellt tvåspråkiga. Bilden föreställer en skylt på skolan i Kiruna. Foto: Malin A Junkka

Fakta

 
Sameskolstyrelsen:

Sameskolstyrelsen är en statlig skolmyndighet.

Sameskolstyrelsen är huvudman för de fem sameskolorna i Sverige och har i uppgift att utbilda samers barn enligt skollagen och läroplanen för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 
Sameskolan är en skolform likvärdig med grundskolans årskurser 1-6 och är utformad och profilerad med hänsyn till samiska språket och samisk kultur.

De fem sameskolorna finns i Karesuando Kiruna
GällivareJokkmokk och Tärnaby. Alla dessa har förskoleklass och fritidshem. Sameskolstyrelsen ska främja utvecklandet av samiska undervisningsinslag i det ordinarie skolväsendet, samt stödja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Myndigheten får efter avtal med en kommun erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis bedrivs på samiska.

 

Mer på hemsidan här!

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?