Artiklar

Mikaela - den första legitimerade läraren i jiddisch

Hon är den av Skolverket första legitimerade läraren i jiddisch. Mikaela Rohdin jobbar i dag på fem olika skolor i Stockholms-området med att undervisa elever i åldrarna 4-16 år.

Förutom ett brinnande intresse för minoritetsspråket jiddisch känner Mikaela Rohdin,  uppvuxen i Ljusdal, ett ansvar att de här eleverna ska få en möjlighet att läsa jiddisch.
- Det går inte bara att säga till dem att de ska vänta några år. Då har det passerat och är för sent.

35-åriga Mikaela fick inte själv chansen till undervisning i språket i skolan som liten. Men hennes intresse fick henne att på egen hand studera jiddisch och hon läste också under en period på högstadiet jiddisch på egen hand under elevens val, med hjälp av en lärobok med kassettband.
- Det var när jag var 12-13 år som jag blev intresserad. Jag var ganska ensam om mitt intresse i Ljusdal, minns hon.

Hon letade efter böcker på biblioteket och grävde igenom hyllorna hemma. Mikaela har judisk anknytning genom sin mamma men i hennes familj talade de tjeckiska och tyska.
- Jag växte aldrig upp med jiddisch hemma.

Hon läste jiddisch på distans vid Lunds universitet för cirka sju år sedan och så har hon läst en kurs i jiddisch en termin under de fyra år som hon studerade matematik och filosofi i Oxford när hon var drygt 20 år. 

Att hon nu är den första av Skolverket legitimerade läraren i jiddisch tycker hon är symboliskt viktigt. Men att hålla språket levande är en utmaning även för Mikaela som är en språkmänniska och dessutom lärare i ämnet. Därför planerar hon att även i sommar gå en kurs i ämnet i Paris. I fjol var hon i Vilnius i fyra veckor i samma syfte.
- Vilnius kallas Litauens Jerusalem. Staden var före andra världskriget ett av ställen där det fanns en jiddischkultur. Poeter och författare levde där och det fanns bibliotek och tryckerier där och jiddisch-litteratur trycktes upp där. I dag finns det inte många tecken som visar det men en synagoga blev kvar och i vissa kvarter har man försökt återställa gamla butiksskyltar på jiddisch, berättar hon.

I dag arbetar Mikaela, som har både lärarexamen och akademiska studier i jiddisch, på olika fem skolor i Stockholm och hon har elever som är i skiftande åldrar. En utmaning då hon har lärarexamen för högstadiet, menar hon och syftar på den yngsta som är 4 år. De yngsta jiddischeleverna går i förskola och förskoleklass. På Vasa Real har hon den största gruppen på 13 elever. De har valt jiddisch som elevens val. 


Mikaela har behörighet som lärare i jiddisch som moderna språk.
- Man kan inte bli behörig som modersmålslärare om man inte själv har haft språket som modersmål.

I dag använder hon mestadels ett webbaserat verktyg i sin undervisning.
- Det är helt och hållet på jiddisch, från allra första början. Det är inte specifikt religiöst inriktat, men ändå ett judiskt sammanhang. Det ska ju inte vara religiös undervisning, men samtidigt ska det innehålla både språk och kultur.

Hon är imponerad av sina elevers förmåga att lära sig jiddisch. 
- De som kan andra språk har nytta av det då jiddisch är så tydligt en sammanblandning av olika språk. Hebreiska, ryska, tyska och även engelska och svenska hjälper till att förstå.

Varför blev du så intresserad av jiddisch?

- Det var egentligen två delar. Jag började att stava mig igenom en bok på tyska utan att kunna tyska som handlade om de judiska kvarteren i Prag och där upptäckte jag jiddisch. Sedan läste jag böcker av Leon Uris och det dök upp jiddisch i dem. Jag tycker jiddisch är ett så trevligt språk, jag tycker om strukturen och hur det låter, avslutar Mikaela Rohdin.

MALIN A JUNKKA


 

Sidan uppdaterad 2021-01-21