Artiklar

Språkaktivisten Daniels nya kamp

Han har redan vunnit striden om modersmålsundervisning i skolundervisningen. Nu har Daniel Särkijärvi börjat kampen för att få igenom samma rättigheter för barn på förskolor.

 

Daniel Särkijärvi har meänkieli som modersmål. Han bor med sin familj i Kalix, som bland annat är förvaltningskommun för meänkieli. Hans äldre barn går i skolan nära bostaden och de får minoritetsspråksundervisning. Hans femåriga dotter Sandra däremot är tvingad att byta förskola för att få modersmålsstöd av personal som kan meänkieli.

Särkijärvi har tackat nej. Han protesterar mot att dottern i så fall skulle tvingas byta klass både nu och om två år.
- Kalix har gjort ett aktivt val att vara förvaltningskommun för meänkieli och ska därmed skydda och främja språken. Det som händer här är att man inte ser till barnets bästa och inte till språkskyddet, säger Daniel Särkijärvi och tillägger:

- Det är en katastrof för revitaliseringen av språket.

Daniel Särkijärvi är språkaktivist och det var han som först lyfte frågan som ledde till att obligatorisk modersmålsundervisning 2015 skrevs in i skollagen.

Ifjol presenterades den så kallade minoritetsutredningen. Ett förslag handlade om förbättrat språkstöd i förskolan. Flera kommuner protesterade i remissvaren mot att det skulle bli dyrt och svårt ur ett personalrekryteringsperspektiv.

Utredningen har inte gått till lag, men det finns ett förslag att kommuner inom förvaltningsområden ska erbjuda förskolebarn plats där ”hela eller väsentlig del av utbildningen bedrivs på minoritetsspråket”.

På en av Kalix förskolor pratar man i dag meänkieli.
- Det räcker inte att bara ha en förskola i en förvaltningskommun som erbjuder minoritetsspråkstöd. Det är jätteviktigt med en tydlig lagstiftning och då krävs en lagändring, säger Särkijärvi.

Han konstaterar att det finns ett stort antal problem med att begränsa undervisning på meänkieli till bara en förskola. För föräldrarna blir det dyrt och krångligt. Barnen tvingas byta skolor och förlorar kompisar.

Särkijärvi säger också att det är viktigt för de som inte pratar meänkieli att förstå och acceptera flerspråkighet samt att barn tappar språket om det inte underhålls.
- Samhället har på grund av språkförtryck gjort att meänkieli hoppat över flera generationer. Reglerna är inte utformade för barnens bästa och de är inte anpassade för revitalisering av språket, säger Särkijärvi.

Daniel Särkijärvi anmälde Kalix kommun till Skolinspektionen som ger skolan rätt.

Kalix kommun antyder att det är svårt att hitta personal som talar meänkieli, men att man regelbundet söker just denna kompetens. Man säger sig också vara inriktad på att förstärka arbetet med flerspråklighet i förskolan.

Till minoritet.se säger representanter för Kalix kommun också att man jobbar med minoritetsspråk även på de förskolor där man inte har personal som kan meänkieli.

I beslutet skriver Skolinspektionen att förskolan i Kalix bedrivs delvis på meänkieli och att Kalix därmed följt bestämmelserna om förskolans skyldighet att medverka till barnets utveckling av modersmål.
- Det optimala hade varit att ha personal som kan både meänkieli och finska i alla förskolor, säger Maria Vanhapiha Bergström, minoritetsspråkssamordnare i Kalix.

ANDERS BOSTRÖM

Fotnot: Förskola eller dagvård avser det som tidigare kallades dagis, alltså för barn 0-5 år. Det år barnet fyller sex börjar det förskoleklass (också kallat sexårs). Med start hösten 2018 är förskoleklass obligatoriskt.

Sidan uppdaterad 2018-03-26