Så tycker minoriteterna om utredningen

Pengar till ökad säkerhet och förskoleundervisning på minoritetsspråk är två ämnen som organisationer och föreningar inom minoriteterna tar fasta på i sina svar till minoritetsutredningen. De flesta är också positiva till förslaget om ny myndighet.

Minoritetsutredningen tog ett stort grepp över språk och kultur när den presenterades i somras. Men diskussioner om säkerhet släppte den ganska tidigt. Detta kommenterar Judiska Centralrådet i sitt yttrande.
- Vi delar inte bedömningen att säkerhetsfrågan inte är en del av den nationella minoritetspolitiken.

Rådet skrivet att allt hänger ihop. Ett svagt ekonomiskt stöd i kombination med hot och påtvingade säkerhetspådrag är besvärande för judiska organisationers ekonomi.
- Vi kan inte nog understryka vikten av skydd, skriver man.

Riksförbundet romer i Europa delar de åsikterna och konstaterar att romer och resande är den mest utsatta och resurskrävande minoriteten.
- Det måste framgå att minoriteter kan kräva särskilda insatser och behov, skriver man.

Minoritetsutredningens delbetänkande kom i somras och innehåller flera förslag på lagändringar i bland annat skol- och socialtjänstlagen.Runt 300 remissinstanser har haft möjlighet att yttra sig och cirka 200 har tagit chansen.

Minoritet.se har tittat på vad organisationer, föreningar och förbund inom minoriteterna reagerat på. Flera diskuterar satsningar på modersmålsundervisning och språkbevarande åtgärder men alla delar inte åsikt. Jiddisch, skriver Judiska Centralrådet, är ett kulturarvsspråk och inte ett modersmålsspråk och anser att kulturen är viktigare än språket.
- De flesta judar i Sverige varken pratar eller förstår jiddisch, konstaterar man.

Sveriges jiddischförbund anser däremot att språket särbehandlas. Man konstaterar att det är den enda minoritetsspråket som saknar lärarutbildning.Der Nayer Dor delar förslaget om jiddischlärare men föreslår också satsningar på bibliotek och arkivmöjligheter:
- Den historia jiddisch haft i Sverige riskerar att tyna bort.

Flera av organisationerna som kallar sig romer eller resande är positiva till stora delar av utredningen. Framför allt är det förslag som ställer hårdare krav på kommuner och landsting som man hyllar.

Av utredningen framgår att kommuner och landsting har svårt att hitta personal med minoritetsspråkskompetens. Trajosko Drom påpekar att där det finns flerspråkig personal så får de sällan inflytande och att deras kompetens tappas bort.

Frantzwagner sällskapet anser att det finns stora brister i satsningar på romani chib och att det måste bli tydligare att det har status som minoritetsspråk. Förslaget att införa 29 september som Resandefolkets dag med tillhörande flaggning avstyrker man dock. Dels är begreppet ”resandefolk” förvirrande, dels är 8 april ett bättre datum.

Språkorganisationen Álgguogåhtie tycker precis som Sametinget att utredningen för mycket klumpat ihop de fem samiska språken till enhetliga ”samiska”. Föreningen menar att det medför  problem om en förskola erbjuder ”fel” sorts samiska och efterlyser större tydlighet.

I flera yttranden diskuteras den överklagandefunktion som utredaren övervägt men inte lämnat lagförslag om.

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset STR-T är positiv till hela utredningen men med undantag för just överklagandefrågan.
- Det är mycket beklagligt att utredaren inte övervägt möjligheten att införa tillsyn och sanktioner.

Sverigefinnar har olika rättigheter i olika delar av landet beroende på om hen bor i en förvaltningskommun eller inte. Detta tar Sverigefinska Riksförbundet, SFRF, fasta på och säger att det är en ”besvikelse” att utredningen inte lämnar ett sådant förslag.
- Vi anser att regeringen ska skriva in de nationella minoriteternas rättigheter i grundlagen.

SFRF lyfter också ett förslag att etablera ett center för sverigefinnars hälsa. Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige motsätter sig stoppet för nya förvaltningskommuner och menar att det finns en stor grupp finländare som kom på 60-talet och som nu behöver hjälp på finska.
- De behöver ett erkännande och ett tack.

Sverigefinska ungdomsförbundet tycker utredningen tar ett bra steg när den vill kräva mer av kommuner och landsting i form av mål och riktlinjer. SFU vill att Sverige inför en nationell minoritetsspråk-strategi.

Utredningens förslag om en ny myndighet är välkommet. Jiddischförbundet kallar förslaget ”logiskt”. Frantzwagner sällskapet menar att många tjänstemän i dag saknar kunskaper.

Även STR-T och Sverigefinländarnas delegation tycker att en ny myndighet är välkommen. De, och ytterligare sverigefinska föreningar och organisationer, vädrar ett stort missnöje med Länsstyrelsen i Stockholm. 
- Länsstyrelsen i Stockholm har inte personal med språk- och kulturkompetens, vilket påtalats utan resultat. Och det känns inte bekvämt för STR-T att Sametinget är uppföljningsmyndighet då Sametinget främst företräder urfolket samer, skriver STR-T.

ANDERS BOSTRÖM

 

 

 

Sidan uppdaterad 2017-10-16

Om uppföljningsmyndigheternas remissvar...

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?