Artiklar

"Vi har en positiv grundton i församlingen."

Kön till förskolan växer, medlemsantalet ökar och utbudet på aktiviteterna är stort, både för unga och gamla. Stockholm erbjuder ett rikt judiskt liv. Det kan Isak Reichel, generalsekreterare för Judiska församlingen i Stockholm, konstatera.

Huset Bajit, som betyder hem på hebreiska, är basen för Judiska församlingen i Stockholm. Administrationen sitter fortfarande på Wahrendorffsgatan intill synagogan men nästan alla aktiviteter sker i Bajit.

Det relativt nybyggda huset, som finns i hjärtat av Östermalm, är navet för barn och unga och erbjuder kultur och utbildning. Bajit inrymmer bland annat förskola, skola, en folkhögskola med fokus på judiska studier, en kosherbutik och snart också ett judiskt bibliotek.
- Det ska byggas under hösten och vara klart till årsskiftet, säger Isak Reichel som klev in på sin tjänst som generalsekreterare för två år sedan.

Tidigare har det judiska biblioteket varit väldigt forskningsinriktat men det nya, som kommer att finnas intill kaféet på nedervåningen, kommer att vara mer tillgängligt och anpassat även för allmänheten. Just nu söker församlingen efter en bibliotekarie.

I dag har Stockholms judiska församling drygt 4 000 medlemmar och är den absolut största i Sverige och även i Skandinavien.
- Stockholm är dominerande i det judiska Skandinavien. Det är Malmö vi oroar oss för. I Göteborg är det ganska stabilt, säger Isak Reichel.

Malmö församling har det tuffare och förlorar medlemmar av olika skäl men Stockholm går åt andra hållet.
- Vi märker att vi även fått medlemmar från Skåne. Det är många som pratar skånska här. Det hör man vid hämtning och lämningstiderna på skolan och förskolan, säger Isak Reichel.

En av orsakerna till att Stockholms judiska liv är så levande är bland annat att den judiska infrastrukturen är bra och det har även att göra med säkerheten, att judarna, än så länge i alla fall, känner sig relativt trygga i huvudstaden.
- Vi har en positiv grundton i församlingen.

Att jobba med säkerhetsfrågor hör till den judiska vardagen. Inför vare arrangemang krävs ett säkerhetstänk. Och därför är Isak Reichel besviken på att utredningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk inte tar upp den biten.
- Säkerhetsfrågor behandlas som en särskild fråga och inte som en nationell minoritetsfråga och det tycker vi är konstigt. I utredningen är det mycket fokus på språket och det blir lite fel. För oss är språket inte lika viktigt som för flera av de andra nationella minoriteterna. Det är exempelvis inte någon som vill läsa jiddisch på skolan men däremot vill de läsa hebreiska. Men jiddisch är förstås en del av vårt kulturarv.

Skolan i Bajit är en friskola som är öppen för alla, och har undervisning upp till årskurs sex. Den judiska profilen är tydlig med judiska studier i fokus och man följer den judiska kalendern och dess högtider. I matsalen servas endast koshermat.
- Men skolan är inte en religiös skola, poängterar Isak Reichel.

Förskole- och skolbarnen huserar i sina klassrum men också på taket där de har en rejält tilltagen skolgård med utsikt över Östermalms takåsar. Här är luften är frisk och det är lite tystare här uppe, förutom barnens skrik och skratt.
- Bajit är som en liten by i Stockholm, konstaterar Isak Reichel.

MALIN A JUNKKA

 

 

Sidan uppdaterad 2021-08-26