"Det är fel väg att gå"

Förslaget att skapa en ny myndighet med ansvar för de nationella minoriteterna får tummen ner av både Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm. Det visar minoritetsutredningens remissvar.

 

När remisstiden gått ut visar det sig att de två myndigheter som i dag delar ansvaret – Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm – säger nej till förslaget.
- En ny myndighet skulle minska det samiska självbestämmandet, alltså tvärt emot ambitionerna. Det är fel väg att gå, säger Lars Miguel Utsi, Sametingets vice ordförande.

I sitt svar på utredningen och i ett separat yttrande till bland annat media konstaterar Sametinget att  det är självklart att frågor och anslag som omfattar samer och de samiska språken ska hanteras av Sametinget, och inte någon annan.

Sametinget refererar i sitt yttrande till Stefan Löfvens tre regeringsförklaringar 2015-2017 där han sagt att regeringen ska arbeta för ökat samiskt inflytande, att samiskt självbestämmande ska stärkas, att samisk kultur ska värnas och, nu senast, att en stor satsning ska göras på Sametinget.

Trots detta konstaterar Sametinget i sitt svar att utredningen inte varit beredd att värna eller föreslå fler uppgifter för Sametinget.

Lars Miguel Utsi:
- Sametinget är ju skapat för att öka självbestämmandet. Att skapa en ny myndighet är inte rätt väg att gå. Det är opraktiskt och dyrt och det finns inga garantier att det blir bättre.

Länsstyrelsen i Stockholm är också emot förslaget om ny myndighet. Pernilla Ek är chef på enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholm.
- Vår bedömning är att en mer framgångsrik väg är att ge oss och Sametinget ett förstärkt uppdrag för att fortsätta utveckla arbetet i dialog med regeringen, nationella minoriteterna, kommuner, landsting/regioner, och andra myndigheter. Då skulle den positiva utvecklingen som ses i landet kunna få en långsiktighet och arbetet kan fortsätta utvecklas i övriga delar av landet.  Vi är ödmjuka för att det alltid finns utmaningar och att det alltid går att utveckla arbetet, men vad det främst handlar om här är brist på resurser, säger Ek.

I stället varnar man för ineffektivt användande av statens medel och ett omfattande tapp av resurser både i tid, erfarenheter, kompetenser och kontakter.
- En ny myndighet skulle bromsa det minoritetspolitiska arbetet, skriver både Sametinget och Länsstyrelse i sina respektive svar.

Delbetänkandet i utredningen ”Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik” kom i juni och är 447 sidor lång. Den tar upp en lång rad frågor vid sidan om förslaget om en ny myndighet och kommer med en rad nya förslag. Sametinget är kritiskt till flera delar av utredningen. Förutom förslaget om ny myndighet anser man att de samiska språken osynliggörs i utredningen.
- Utredningen klumpar till exempel ihop de fem samiska språken till ett – samiska, konstaterar Lars Miguel Utsi.

Sametinget efterlyser i stället satsningar på samiskspråkig personal i förskolor, skolor, äldreomsorg och vård. Sametinget ifrågasätter också utredningen när den inte benämner samerna som urfolk. Samer har urfolksstatus sedan 1977 och Sametinget förväntar sig att regeringen vid den fortsatta behandlingen av detta betänkande respekterar deras urfolksstatus.

Lars Miguel Utsi är vice ordförande i Sametinget:
- Det är grundläggande att för oss samer att vi är erkända som ett urfolk med den status och de rättigheter det medför. Det måste reflekteras i alla instanser och givetvis även i statliga utredningar.

Sametinget för också fram ett par nya förslag. Ett handlar om att på ett enkelt sätt hjälpa skolan bort från kunskapsbrist genom att helt enkelt införa frågor om urfolk på nationella prov. Ett annat eget förslag gäller en samisk språklag.
- Vi vill stärka det samiska språket. Konkreta exempel på skillnader skulle vara att offentliga byggnader inom förvaltningsområden också får samiska skyltar och att det blir lättare att skriva brev med samiska adresser, säger Utsi.

Länsstyrelsen i Stockholm har också en lång lista på punkter där man inte håller med eller kritiserar utredaren.

Ett viktigt påpekanden är att målet om språk och kultur behandlas i utredningen men att minoritetspolitikens delmål om diskriminering samt om inflytande och delaktighet inte omfattas.
- Det är problematiskt att utredningen inte tar ett helhetsgrepp. Frågor om diskriminering och inflytande är också oerhört viktiga, säger Pernilla Ek, Länsstyrelsen i Stockholm.

Länsstyrelsen är positiv till flera av utredningens förslag inom språk och kultur men vill att man för två av språken – romani chib och jiddisch – föreslår mer långtgående rättigheter inom förskola, skola, kommuner och omsorg.

Har utredningen glömt de två språken?

- Vi förstår inte varför man för fram förslag som inte omfattar romani chib och jiddisch, säger Ek.

ANDERS BOSTRÖM

 

 

 

Sidan uppdaterad 2017-10-12

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?