Artiklar

Avslutad utvecklingsverksamhet

I slutet av maj 2016 beviljade regeringen fem kommuner statsbidrag för att medverka i en utvecklingsverksamhet för romsk inkludering: Borås, Gävle, Haninge, Stockholm och Uppsala. 

Regeringen bedömde att dessa kommuner hade störst utvecklings- och förändringspotential av de 13 kommuner som ansökte om bidrag. Perioden var initialt två år med möjlighet till förlängning under ytterligare två år. Syftet med utvecklingsverksamheten var att bygga upp en struktur i den kommunala förvaltningen för att förbättra romers inkludering och bedriva metodutveckling främst inom områdena utbildning, arbetsmarknad, hälsa, socialtjänst, bostad och civilsamhällets organisering. Kommunerna skulle säkerställa en långsiktighet i arbetet, bland annat genom att integrera utvecklingsarbetet i ordinarie strukturer och verksamheter.

Utvecklingsverksamheten startade under hösten 2016 och avslutades i maj 2020. Första året ägnades framför allt till kontaktskapande aktiviteter, dialogmöten och samråd med romer samt informations- och utbildningsinsatser för chefer och tjänstepersoner om strategin för romsk inkludering. Under andra året intensifierades kommunernas arbete inom flera av strategins verksamhetsområden, bland annat inom kultur och språk samt organisering. Fler insatser riktades också till de prioriterade målgrupperna kvinnor, barn och unga. De sista två åren arbetade kommunerna framförallt med att förankra arbetet långsiktigt samt utveckla metoder för hur de skulle kunna arbeta mer rättighetsbaserat med romsk inkludering.

Under åren hade även ett antal myndigheter i uppdrag att stödja arbetet med romsk inkludering. Stödet omfattade bland annat fördjupade studier, uppdrag att ta fram och genomföra brobyggarutbildningar samt kompetensutveckling och framtagande av litteratur.

Utvecklingsverksamheten visade på konkreta resultat, exempelvis uppskattningar av hur många romer som tagit del av olika arbetsmarknadsinsatser eller antal elever som fått kunskap om romers mångfacetterade historia i Sverige i skolan. Flera kommuner uppgav att fler romer var öppna om sin romska identitet än tidigare och i högre grad gjorde anspråk på sina rättigheter. Arbetet förbättrade också kommunernas kapacitet att arbeta med romsk inkludering och kunskapen ökade. Under perioden fanns ett flertal brobyggare anställda i kommunerna. Deras arbete lyftes som en viktig förutsättning för att nå framgång, oavsett om de var anställda inom skolan, socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen.

I Länsstyrelsen Stockholms uppföljningsrapport 2019 konstateras att strategin för romsk inkludering varit viktig men att regeringens insatser inom ramen för både pilot- och utvecklingsverksamheterna varit alltför begränsade och kortsiktiga för att strategins mål ska kunna nås år 2032. Läs mer i rapporten som du hittar i högerspalten.

 

 

Sidan uppdaterad 2024-02-27