Foto: Sari Pesonen

Europarådets krav på Sverige

De nationella minoritetsspråken i Sverige kommer inte att överleva, om inte regeringen gör något åt dagens situation. Det menar Europarådet. Men professor Jarmo Lainio är ändå hoppfull.

Professor Jarmo Lainio leder själv regeringens utredning som ska ge svar på hur dessa problem kan lösas och regeringen har ställt sig positiv till att öka undervisningsmängden, säger han.
– Nu finns det en vilja hos regeringen att titta på det här och försöka reglera undervisningen så att språken bevaras bättre. Utbildningsministern har uttalat ett stöd för en sådan reglering. Det ser vi som mycket positivt, säger han till SR.

Var tredje år publicerar Europarådet för mänskliga rättigheter sin rapport om hur Sverige lever upp till den minoritetsspråkskonvention man har undertecknat. Konventionen syftar till att hålla Sveriges fem nationella minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska vid liv.  
–  Vi ser att Sverige har stärkt sina minoritetsspråkslagar, vilket också har lett till en positiv attitydförändring inte minst bland minoriteterna själva gentemot den politik som förs, säger professor Jarmo Lainio som också är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för minoritetsspråksstadgan.

Det största hotet mot minoritetsspråken är bristerna i utbildningssystemet där cirka en timmes undervisning i minoritetsspråken i veckan är standard.
–  För att hålla minoritetsspråken vid liv i Sverige behöver folk lära sig att även läsa och skriva på språken och då räcker det inte med en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio.

Sverige har även många gånger tidigare uppmanats av Europarådet att öka undervisningstiden i språken och utvidga den tvåspråkiga undervisningen i skolorna, utan att det lett till några åtgärder. Detta skriver SR på sin hemsida.

Detta bör Sverige göra för att minoritetsspråken ska kunna bevaras i Sverige – Europarådets huvuduppmaningar:

1Stärk utbildningen i minoritetsspråken - utifrån behoven hos talarna av språken och med hänsyn till varje språks specifika situation, till exempel genom att öka mängden undervisning.

2. Se till att modersmålsundervisningen i minoritetsspråken ger eleverna möjlighet att uppnå en ordentlig skriv- och läskunnighet i minoritetsspråken.   

3. Utöka mängden tvåspråkig undervisning på finska och samiska och starta tvåspråkig undervisning på meänkieli.

4. Utveckla ett system för lärarutbildning för minoritetsspråkslärare - utifrån behoven hos talarna och med hänsyn till varje språks specifika situation, till exempel behövs utbildning även av förskolelärare och grundskolelärare för lägre åldrar.

5. Överväg att starta liknande språkcentrum som det Samiska språkcentrumet även för de övriga minoritetsspråken.

Läs hela artikeln och lyssna på en intervju med Jarmo Lainio på SR här!

Sidan uppdaterad 2017-08-23

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?