Vy över Tornedalen. Foto: Luleå Stift

"Många har känt ett smygförakt"

Svenska kyrkan, Luleå stift, ger ut en samtalsbok om meänkieli, om språkets och trons betydelse för identiteten. Den vill ge tornedalingar råg i ryggen att bejaka meänkieli.   

Boken med arbetsnamnet "Att tordas vara sig själv" vill inbjuda till samtal och svara på de vanligaste frågorna och attityderna om meänkieli. Den vänder sig främst till de som identifierar sig som tornedalingar eller har bekanta, släktingar med rötter i Tornedalen.

Författare är Stefan Aro, präst i Övertorneå församling, och boken beräknas komma ut våren 2018, både på meänkieli och svenska.  
– Samtalsboken vill hjälpa personer att få mer råg i ryggen, och betonar vikten, viljan och lusten att lära barn och barnbarn meänkieli. Den ger bakgrund och sammanhang, berättar om språkets betydelse för en kultur. När ett språk dör, dör också ett folk. Det är så mycket i kulturen som är kopplad till identiteten, säger Stefan Aro.

Språk, tro och identitet hänger intimt ihop, menar han.
– Det är en förlust, en sorg när man inte har ett språk som hör till ens sammanhang. Det är många i den unga generationen tornedalingar som inte har fått meänkieli som modersmål, men ändå känner att det finns något i språket som är kopplat till kulturen och vem jag är.

Han säger vidare:

– Tänk efter vad språket betyder för din bakgrund, uppväxt. Språket berättar vem du är. När jag själv får barn står jag inför ett beslut om vilket språk jag vill överföra till mina barn.  Det är värt att lära sig meänkieli – och det är värt att ge vidare till sina barn.

Här finns ett folkbildande syfte och han hoppas att samtalsboken kan fungera i studiecirklar och som läromedel och stöd för förskola, skola och hemspråksundervisning. Förhoppningen är att boken väcker intresse, reaktioner, igenkännande och överraskar läsaren.

Många i bygderna har känt ett slags smygförakt för det egna språket och därmed över sig själva. Till en del lever detta kvar, menar författaren. Det som kom härifrån var inte lika fint och värdefullt. Svenskan och finskan anses ”finare”.
– Det är uppenbart att det är den mörka historien med förbud att tala meänkieli i skolan som spökar. Det är något som har gått i arv från generation till generation. När människor i sin uppväxt matas med sådana attityder, då blir allt som har med ens språk och kultur att göra litet suspekt.

Boken vill göra upp med uppfattningen att meänkieli inte skulle vara ett språk. Meänkieli är ett språk i språkvetenskaplig mening, eftersom det i Sverige inte finns ett finskt dominerande språk, till skillnad mot Finland. 2000 blev meänkieli ett av fem nationella minoritetsspråk i Sverige.

Ett längre historiskt kapitel beskriver hur Tornedalen försvenskades och kyrkans ledande roll i processen då meänkieli trängdes undan. Med boken vill Svenska kyrkan öppna upp för samtal om sin historia. I Tornedalen var det många gånger präster och lärare som var med på tåget.

Hela försvenskningsprocessen startade i och med att statliga skolor etablerades under senare delen av 1800-talet, vilka enbart undervisade på svenska. De statliga skolorna tjänade som förebilder för folkskolorna som såg fördelar med svenskan och det blev stopp för meänkieli i undervisningen.
– Pedagogiken, och politiken i bakgrunden, hade kraft att få svenskan att rota sig här uppe. Statsskolorna styrdes av kyrkans domkapitel i ensamt majestät. Kyrkan gick på något sätt statens ärenden och gjorde saker som gick galet i historien, konstaterar Stefan Aro.

Han säger också:

– Jag tror inte att många tornedalingar kan historien tillräckligt bra, eftersom den inte lärdes ut i skolan. Så det är bra att den berättas här och delar av den kan till och med vara chockerande. När man får den historiska bilden klar för sig och blir medveten om den egna bakgrunden, sätter man kanske bättre värde på det man har och självkänslan stärks, säger Stefan Aro.

Till varje kapitel i boken finns också avslutande mötesplatser med frågor och andakter. Andaktens roll är att vara en möjlig ögonöppnare och förstärka samtalet.

– Utifrån skapelsen kan du vara glad och tacksam över att just du är du. Var glad över dina rötter och bakgrund, över ditt språk. Du har heller inte kunnat välja det!

Stefan Aro talar om gästfrihet och generositet när det kommer gäster, som en del av den tornedalska kulturen. Är det middagstid sätts en extra tallrik fram.
– Det är något positivt att få höra andra säga att man är givmild, generös. Men varifrån kommer det här ytterst? Det blir också en bild av Gud. Sån är Gud - otroligt givmild och kärleksfull. Det finns en himmel där bordet står dukat och en plats för dig.

Samtalsboken pekar också på en mötesplats där du kan omvandlas genom tron. Vägen går genom språket, tron och identiteten och gör att vi till sist ska kunna räta på oss som människor och kristna. Den ger modet att tordas vara sig själv.

Kanske allra djupast uttryckt på det egna modersmålet. När det väl landar kan en förvandling, försoning börja som handlar om min relation till Gud, till andra människor och till mig själv - min egen historia, kultur och språk, menar Aro.

ROLAND ASPLUND

 

 

Sidan uppdaterad 2017-05-03

Fakta

Arbetet är en del i Luleå stifts och kyrkokansliets, Svenska kyrkans nationella nivå i Uppsala, förnyelsearbete för att stärka meänkieli i gudstjänsten och vardagen.

Stefan Aro Foto: Magnus Aronsson, IKON
Stefan Aro Foto: Magnus Aronsson, IKON

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?