Vy över Kiruna. Foto: Kiruna kommun

»Kanske är en närvarande eldsjäl bättre än behörig lärare?«

Kiruna tampas som många andra kommuner med problemet att hitta behöriga modersmålslärare i finska, meänkieli och samiska. På Högalidskolan i Kiruna gav mamman Stina Inga upp och dottern fick sluta med samiskan.
- Det var inga vettiga lektioner så hon började läsa spanska istället.

Hösten 2016 började Stina Ingas dotter sjuan på Högalidskolan i Kiruna. Hon valde samiska som språkval med tre lektionstillfällen i veckan. Men det visade sig att det bara fanns möjlighet till en lärarledd lektion per vecka och övrig tid fick ungdomarna egna uppgifter att syssla med.
- De skulle exempelvis lyssna på en låt och göra en översättning. Det är inte helt lätt för en elev i sjuan att handha två håltimmar i veckan. Samiskan har dessutom så svår grammatik och jag ville att fokus skulle ligga på att lära sig läsa och skriva, säger Stina Inga.

Lektionerna i samiska blev menlösa och slöseri av dotterns tid, menar Stina Inga som fick dottern att byta till spanska istället.
- Även hennes mentor (en lärare) rekommenderade oss att göra så. Jag ville ju att hennes språkkunskaper i samiska skulle fördjupas och utvecklas.

I Stinas Ingas familj är samiskan ett naturligt språk och när barnen var små gick de på sameskola och samedagis. Hon hade hoppats att dottern skulle få fortsätta lära sig samiska och tala och utveckla språket på högstadiet men så blev inte fallet.
- Det är så svårt. Det är hela tiden en kamp att behålla språket, den samiska kulturen och tillhörigheten till samebyn och renskötseln. Jag blir så beklämd. Samiskan är ett utdöende språk. Det är inte lätt, säger hon uppgivet.

Nu ska Stina Inga satsa på att lära dottern samiska hemma istället. Det är enda chansen. Hon funderar på hur det ska gå att lösa problemen med modersmål i skolan i kommunen framöver. Flaskhalsen med att hitta behöriga lärare kanske måste lösas med med andra idéer.
- Det kanske inte alltid är nödvändigt med en utbildad lärare? Ibland kanske en eldsjäl som är på plats jämt är bättre för språkinlärningen, funderar hon.

Katarina Wedegren är rektor på Högalidskolan sedan en tid tillbaka. Hon säger direkt till minoritet.se att de inte har lyckas med att hitta lärare till integrerad samiska undervisning på skolan. Och på grund av rektorsbyte har frågan inte hanterats förrän efter årsskiftet.
- Vi har inte hanterat det på ett bra sätt. Läraren vi hade i höstas har slutat och vi vet ju alla att de inte växer på träd. Vi hade noll sökande på förra annonsen och jag kan inte trolla.

Trots att eleverna i stort sett varit helt utan undervisning under vårterminen är Wedegren emot att plocka in någon utan behörighet.
- Det vore att inte ta det här på allvar. Jag tänker inte ta någon från gatan, säger hon.

Och att använda sig av fjärrundervisning är inte aktuellt, menar rektorn.
- Det är inte så enkelt. Det ska vara organiserat med uppkoppling och videokonferenser. Att bara koppla upp sig via en dator fungerar inte.

Hon säger vidare:

- Jag har kallat berörda till ett föräldramöte under april månad och kommer där ge information angående nuläget och samtidigt presentera planerna inför nästa läsår. På detta möte kommer även förvaltningschefen delta för att svara på frågor kring exempelvis fjärrundervisning.

Wedegren är ändå hoppfull inför hösten 2017.
- Jag har något bra på gång nu med en behörig lärare. Vi får hoppas att vi tar igen den förlorade tiden då.

Kiruna kommun har också haft stora problem med att hitta behöriga lärare till finska och meänkieli. Kommunen har inte haft någon behörig lärare i de språken under 2017. Men när Minoritet.se får tag på rektorn på Språkcentrum i Kiruna kommun, Elisabet Virkkunen, kan hon glädjande nog meddela att de precis anställt en lärare som ska hålla i språkval finska och meänkieli. Det innebär tre lärarledda lektionstillfällen i veckan.

Totalt är det cirka 250 elever som läser samiska, meänkieli och finska i Kiruna kommun.
- När det gäller samiskan så finns det en behörig lärare för de som läser modersmål i de yngre klasserna (upp till årskurs sju (reds.anm.), påtalar Elisabeth Virkkunen.

Använder ni er av fjärrundervisning?

- Ja vi gör det i Abisko och har gjort med med samiskan tidigare i Vittangi, säger Elisabeth Virkkunen.

Hon tycker att det besvärliga läget skulle underlättas om kravet på behöriga lärare slopades. 
- När vi inte får tag på behöriga lärare så drabbas hela samhället i slutänden. Det vore lättare om vi fick anställa en eldsjäl som brinner för språket. Men ett annat stort problem här i Kiruna är bostadsbristen. Den gör att lärare inte kan tacka ja till tjänster, säger Elisabeth Virkkunen.

MALIN A JUNKKA

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2017-04-12
Stina Inga Foto: Privat
Stina Inga Foto: Privat
Högalidskolan i Kiruna. Foto: Kiruna kommun
Högalidskolan i Kiruna. Foto: Kiruna kommun

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?