Han vill se alla säkerhetskostnader täckta av myndigheterna

I det senaste valet till församlingsfullmäktige - det finns fyra judiska partier - samlade Arons parti, Judisk Samling, flest röster. Men varför kandiderar man frivilligt till en position där det ständigt blåser halv kuling.
- Jag hade varit aktiv inom Judiska församlingen ett tag och kände att jag hade något att bidra med som dess ordförande.

Arbetsuppgifter finns det gott om. Eftersom församlingen har ett så pass brett verksamhetsområde finns det flera viktiga frågor på Arons bord just nu.
- Det handlar bland annat om att se till att vi får ökad finansiering från staten för våra säkerhetskostnader men också om att utöka utbudet av tjänster i form av utbildning och sociala aktiviteter till våra medlemmar.

I dagsläget går cirka en femtedel av medlemsutgifterna till säkerhetskostnader - skydd av synagogor, församlingshus, alla sammankomster inom församlingen men också när de arrangeras på annan plats.
- Det är på tok för mycket!

Varför är det då så svårt att få myndigheterna att stå för säkerhetskostnaderna som de gör i exempelvis Danmark och Frankrike?

- En mycket bra fråga. Jag tror att det ibland finns en naivitet hos våra politiker, att det som hänt nyligen i Paris, Bryssel, Toulouse och Köpenhamn aldrig skulle kunna hända här. För mig är det mycket märkligt att vi inte får alla våra säkerhetskostnader täckta samt att vi inte har en större polisnärvaro vid våra objekt.

Polisen finns på plats vid de allra största högtiderna – Rosh hashana, det judiska nyåret och Försoningsdagen, Jom kipur, samt 27 januari vid Internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Känner du dig trygg som jude i Stockholm?

- Jag känner mig trygg!

Vissa judar döljer sin Davidsstjärna eller bär hellre hatt eller mössa istället för kippa, kalott. Medan andra väljer att öppet visa att de är judar. Tror du att majoriteten av judar i Stockholms församling delar din uppfattning?

- Jag vet att flera medlemmar inte känner sig trygga och det är en oacceptabel situation.

De flesta judar är inte religiösa, många anser att deras tillhörighet snarare baseras på kulturtillhörighet. Vilken roll spelar judisk kultur i församlingen och hur manifesteras den i så fall?

- Judisk kultur spelar en mycket viktigt roll i församlingen. Nyligen invigde vi ett sprillans nytt kultur- och utbildningscentrum (Bajit) på Östermalm. Vi öppnar också ett nytt judiskt bibliotek där. Vi har nu ett vackert och funktionellt hus mitt i centrala Stockholm där vi kan ordna kulturaktiviteter men även sociala aktiviteter och utbildning för barn- och ungdomar. Att Bajit har en kosher restaurang gör det till en naturlig samlingspunkt. Bajit kommer vara ett hus för judisk utbildning och kultur men är öppet för alla som är intresserade av judendom och judisk kultur. 

Vad betyder jiddisch för dig?

- En hel del, det var min morfars modersmål och det är en viktig del av den judiska kulturen och historien.

Satsar myndigheterna tillräckligt på jiddisch som minoritetsspråk? Eller satsar man för mycket på ett språk som talas av relativt få judar?

- Vad jag har förstått så sker det bra satsningar på jiddisch idag,men mer resurser behövs för att man ska kunna hålla språket levande. Utan att det på något vis påverkar bidraget för jiddisch skulle jag gärna se ett ökat stöd till judisk kultur som inte är kopplad till jiddisch.

Judiska församlingen är en enhetsförsamling i så motto att den samlar alla religiösa inriktningar under sitt tak. Är det bra?

- Det tycker jag! Jag tror att det är en styrka för den judiska gruppen att kunna tala med en röst. Dessutom visar vi med vår enhetsförsamling att det är så mycket mer som håller oss samman än som skiljer oss åt. För det mesta fungerar det bra. Men ibland uppstår det målkonflikter och då löser vi dem med hjälp av det demokratiska systemet.

JOHN GRADOWSKI