Artiklar

Så ska minoritetsbarn stärkas

Inga nya budord men tio bra sätt att få minoritets- och urfolksbarn att känna stolthet och glädje över sin bakgrund. De tio punkterna presenteras i dag i en ny rapport som Svenska kyrkan och Uppsala universitet tagit fram.

Rapporten bygger bland annat på barn och ungas egna synpunkter och behandlas på ett seminarium i dag som heter "Hur minoritetsrättigheter blir verklighet" på Finlands ambassad i Stockholm.
- Barn som tillhör nationella minoriteter och urfolket samerna är fortfarande marginaliserade i många sammanhang. Genom att arbeta medvetet med dessa frågor kan Svenska kyrkan, minoritets- och urfolksorganisationer och myndigheter bidra till att stärka barns och ungas identitet, säger Kaisa Syrjänen Schaal i ett pressmeddelande. Hon leder det flerspråkiga arbetet i Svenska kyrkan.
 

Många minoritets- och urfolksbarn upplever utsatthet och ifrågasättande.
- Det är viktigt att skapa sammanhang och frizoner där barn och unga från minoriteter och urfolk får vara normen och inte bli ifrågasatta. Det kan bidra till att stärka dem i deras identitet, göra dem tryggare och öka livsmodet. Att få vara sig själv, att få tillgång till sitt eget språk och att kunna påverka sin egen situation är grundläggande rättigheter, säger Kaisa Syrjänen Schaal och ger exempel på Svenska kyrkans konfirmandverksamhet för samiska ungdomar.

Rapporten Tio sätt att stärka barn och unga ger handfasta tips om hur man kan stärka minoritets- och urfolksbarn i Sverige. Rapporten är en del i Svenska kyrkans arbete för att främja och utveckla det flerspråkiga arbetet bland barn och unga. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt att känna sig trygga och värdefulla.De har rätt att utvecklas intellektuellt, kulturellt och andligt. De har rätt att bli hörda och vara delaktiga.

Rapporten är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Hugo Valentin-Centrum vid Uppsala universitet och har författats av juristen Kaisa Syrjänen Schaal och professor Leena Huss. Författarna är båda ledamöter i presidiet för Sverigefinländarnas delegation.

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset och Sverigefinska ungdomsförbundet har bistått i kartläggningsarbetet och genomförda hearingar med barn och unga.

 

Sidan uppdaterad 2018-11-23