Hon har lösningen för lärarbristen i modersmål

Anna Anu Viik har jobbat som lärare i över tjugo år, både som klasslärare och nu på senare år som modersmålslärare i finska på Gotland. Och det tog henne inte lång tid att identifiera problemen med modersmålsundervisningen.

Få elever spridda på stora ytor och en modersmålslärare som tillbringar mer tid i bilen på väg till och från skolorna än i lektioner med eleverna.
- Och hur roligt är det för en elev att år efter år sitta ensam med en lärare i en skrubb? Barn lär sig språk mycket bättre tillsammans med andra barn, säger Anna Anu Viik.

Den prisbelönta läraren insåg att det behövdes en förändring för att öka intresset bland eleverna och göra undervisningen mer meningsfull för alla. För ett år sedan startade hon ett projekt med distansundervisning för sina elever på ön. Och nu har hon fått pengar från Finska nu för att under våren driva ”Språkskolan Pratkvarnen” som ett pilotprojekt med förhoppningen om att lärplattformen ska bli permanent och sprida sig över hela Sverige och användas för fler språk.
- Lärplattformen som vi jobbar med kan lätt implementeras till andra språk. Att kunna jobba så här är så värdefullt. Jag skulle kunna ta emot 40-60 elever i en distansskola.

Efter projekttiden ska hon skriva en rapport till utbildningsdepartementet för att försäkra kvalitén.

Anna Anu Viik som är född och uppvuxen i Finland berättar att hon har hämtat inspiration till upplägget från hemlandet, både från skolan Kulkuri och universitetet i Jyväskylä.
- Jag vill ha en högkvalitativ skola för våra nationella minoriteter.

Anna Anu Viik har lektioner på nätet och eleverna får uppgifter som kan handla om allt från att göra och kommentera blogginlägg till att lära sig grammatik och ha skrivuppgifter. De äldre eleverna har också gjort filmer som används i undervisningen med de yngre eleverna. Anna Anu Viik påpekar att distansundervisning fungerar även långt ner i åldrarna.
- Så fort du kan läsa kan du börja med distansundervisning.

Hon ser en stor fördel i att eleverna får möta varandra på det här sättet och hitta gemensamma intressen som de kan odla tillsammans på lektionerna och på nätet via sociala medier.
- De inser att de inte är ensamma och det är ju roligare att lära sig ett språk när man ser att andra unga pratar det och inte bara mamma och en tant på skolan.

När Anna Anu Viik började jobba som modersmålslärare bekymrades hon över att utvecklingen verkade ha avstannat och obehöriga lärare förväntades hålla kvalificerade språklektioner utan vettiga läromedel.
- Jag insåg att det inte fanns läromedel och inte ens en avsikt att köpa in några heller. Det gällde alltså att kavla upp ärmarna och använda sin kreativitet och allt jag hade med mig från tiden som klasslärare.

Hon beställde böcker från Finland och lät eleverna lämna klassrummet, röra på sig och vara utomhus för att göra undervisningen mer levande.

Intresset för Språkskolan har spridit sig och målet att få igång en distansskola hänger nu på finansieringen.
- Sen handlar det om saker som att svetsa ihop lärarlag på distans. Jag vill bygga upp allt från grunden och anställa ett antal lärare runt om i landet som kommunerna kan köpa in.

En viktig aspekt är att ge modersmålslärarna status, inte minst för att locka fler unga att vilja bli lärare. Anna Anu Viik tror att distanslärare med en särskild kompetens vore en intressant och lockande utbildningsmöjlighet.

Medan Sveriges skolresultat dalar så spirar det i Finland och för Anna Anu Viik var det självklart att hämta inspiration därifrån. Hennes egna barn läste under par år i Kulkuri och det blev uppenbart hur Finland satsar på modersmålslärarutbildningen på högsta nivå och har utbildningar för distanslärare.
- Det är jätteviktigt med de nationella minoritetsspråken och samhället borde se att det är viktigt att vi har människor som kan olika språk och tillhör olika kulturer. Det är en guldgruva.

Hon säger att skillnaden mellan Sverige och Finland är att Finland satsar på en skola för alla istället för konkurrens.
-Finland har aldrig velat vara världsbäst utan där pratar man om hur kan vi skapa den bästa skolan för varje elev.

Och medan svenska skolan utstått reform efter reform och nya betygssystem har Finlands lärarutbildning reformerats tre gånger på hundra år.
- Skolan blir inte bättre bara för att man gör ett nytt betygssystem, säger Anna Anu Viik.

ANN-HELÉN LAESTADIUS