Artiklar

Hoppas locka yngre publik med podcast

Elias Carlberg drivs av ”nåt slags neurotiskt tvång” och känner en skyldighet att skicka vidare den judiska kulturen till nästa generation. Därför startade han och kompisen Jonathan Körösi den judiska podcasten Yink.

För 2 000 kronor köpte de en inspelningsapparat. Sen ringde de till komikern Aron Flam och undrade om han ville vara med. Det ville han, och Yink kunde spela in sitt första avsnitt.
- Det var jättenervöst! Vi hade övat så mycket, och ville vara avslappnade och roliga, men det var svårt. Fast det gick ju bra i alla fall, säger Elias.

Han är jättetrött den här morgonen. Dricker två koppar kaffe på raken på kaféet nära Stockholms central, innan han ska i väg till jobbet på Fryshuset. Kompisen Jonathan Körösi pluggar på Handelshögskolan, och hinner just i dag inte med någon intervju. Yink jobbar de med på fritiden och podcasten bygger på att kändisar som har judisk bakgrund berättar om hur de förhåller sig till det judiska.
- Vi har alla dessa judar som är någorlunda kända, men om de till exempel är med i en radiointervju så pratar de inte så mycket om det judiska. Som minoritet kan det vara kul att veta mer om deras bakgrund tänkte vi, säger Elias.

Yink är unik, det finns ingen annan judisk podcast i Sverige. Däremot finns tidskriften Judisk krönika, och så församlingarnas skrifter. Men Elias och Jonathan ville nå yngre människor som kanske inte prenumererar på papperstidningar, och därför valde de att använda en ny teknik.

Själva idén med podcasten dök upp ur deras gemensamma tanke om att det är viktigt att bevara den judiska kulturen, och att det inte görs av sig självt. Men Yink handlar också om att ge en annan bild av judar, berättar Jonathan i telefon.
- Många ser judar som antingen gamla människor som är överlevare från förintelsen, eller ultraortodoxa på TV. Men vi vill visa att majoriteten av svenska judar lever som vilka som helst. Vi måste kunna föra fram det, och stävja den här främlingsfientligheten som växer sig stark i både Sverige och Europa.

Både Elias och Jonathan drivs mycket att de vill förändra samhället och göra skillnad. Men båda två känner också att de är skyldiga att jobba med de här frågorna.
- Jag kanske framstår som en bättre människa än jag är?! Det har slagit mig att det som driver mig är någon slags skyldighet och tvång. Jag har en möjlighet att förmedla saker vidare till nästkommande generationer, och då tar jag den möjligheten, säger Elias.  

Han tar ett exempel med sin mormor som flydde från Tyskland 1939 och kom som ensam flykting till Sverige, medan resten av familjen dog. Det de inte kunde göra då, det känner Elias att han måste göra nu, för framtida judar i Sverige. Jonathan har samma åsikt.
- Jag brinner starkt för det judiska, jag tycker att det är en viktig del av min identitet. Med allt bagage jag har från släkten så tycker jag nästan att det är min skyldighet att kämpa för alla minoriteter och utsatta grupper, och jag vill göra det på nya sätt, säger han.

Snart är det dags för Jonathan och Elias att gå vidare till nya projekt. De vill lämna över Yink till nya ungdomar, berättar Elias.
- Nu har vi en plattform för att skapa förståelse för det judiska. Kanske kan vi döda myter och fördomar bland ickejudar. Så nu är målet att bli något bestående, något som finns inom det judiska, så att folk får möjlighet att förmedla sig, säger han.  

KARIN FINGAL

Sidan uppdaterad 2015-05-21