Artiklar

Positiv utveckling för nationella minoriteters rättigheter

Det går åt rätt håll med minoritetsarbetet i förvaltningsområdena men i övriga landet står det still. Nu har rapporten för minoritetsarbetet 2012 lämnats in till regeringen.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp hur lagen om de fem nationella minoriteternas rättigheter efterlevs.

I den årsrapport som överlämnas till regeringen i dag framgår det att arbetet har utvecklats inom flera områden, men bara i vissa delar av Sverige
– Det går åt rätt håll i förvaltningsområdena – framför allt när det gäller språk, kultur, delaktighet och inflytande – men står still i resten av Sverige, säger Aina Negga, Sametingets utvecklingsledare för det minoritetspolitiska uppdraget. 

I dag överlämnar de sin årliga rapport till regeringen. I den framgår det bland annat att minoritetspolitiken går framåt, framför allt i de speciella förvaltningsområden som har ett utökat ansvar för att förverkliga minoriteternas rättigheter i enlighet med lagstiftningen.
– Det har varit en gynnsam utveckling i många av kommunerna som ingår i förvaltningsområdena. Men i övriga kommuner återstår dessvärre mycket att göra, säger Katarina Popovic, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.

– Det har skett en tydlig ökning av kultur- och språkaktiviteter under det sista året och till exempel erbjuder nu de flesta kommuner inom förvaltningsområdena modersmål i förskolan och modersmålsundervisning i grundskolan, säger Aina Negga.

Hon säger vidare:
– En av de brister som dock kvarstår inom förvaltningsområdet för samiska är bristen på samisktalande personal inom kommunal och annan offentlig service. Det innebär att samerna inte får den service på samiska som de har rätt till enligt lagen.

Till de positiva förändringarna hör att de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem har ökat.
– Många kommuner har utvecklat former för samråd med romer, som länge varit en starkt marginaliserad grupp i det svenska samhället. Det är också positivt att kommunerna vittnar om att minoriteternas ökade inflytande har lett till bättre prioriteringar och beslut, säger Katarina Popovic.

Utanför de särskilda förvaltningsområdena är det en mer nedslående bild som presenteras i årsrapporten. Till exempel uppger bara hälften av de kommuner som deltagit i utvärderingen att de lämnat information om de nationella minoriteternas rättigheter.
– Dessutom uppger drygt hälften att de inte erbjuder de nationella minoriteterna någon form av inflytande i frågor som berör dem, utöver sådant som erbjuds alla kommuninvånare, och bara ett fåtal kommuner har någon handlingsplan eller riktlinjer för sitt arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter, säger Katarina Popovic.


















 

Sidan uppdaterad 2015-01-08