Artiklar

Lång kö till populär folkhögskola i Agnesberg

Det finns ingen som säger att romer är dumma i huvudet och inte kan klara av skolan. Så säger rektorn för Nordens enda folkhögskola för romer. Och det går bra för hans elever.
- Den här skolan ger oss hjälp, det känns jätteroligt, säger Wilma Horniak, som snart ska ta studenten.
Hon sitter i ett av skolans klassrum och pluggar. 
- Jag känner mig trygg och hemma här, lärarna ger dig den tid du behöver för att klara av ditt mål, det är det som är så bra.

Wilma Horniak är 32 år och i vår kommer hon gå ut gymnasiet, därefter tänker hon studera vidare. Någon grundskola blev det knappt eftersom hennes föräldrar inte ville att hon skulle gå med ickeromer. I stället läste hon in kärnämnena på komvux i efterhand och sedan kom hon hit, till Agnesbergs folkhögskola, Sveriges och Nordens enda folkhögskola för romer.

Skolan har bara funnits i sex år men har två års kö till sina elevplatser. Här går ungefär 90 elever som läser alltifrån förberedande grundskola till gymnasienivå, och en del är analfabeter när de kommer hit.

Rapporter om romska barns skolgång är skrämmande läsning. Rädda barnen och Skolverket uppskattar att ungefär åtta av tio romska barn inte ens går ut grundskolan, och mindre än en procent går ut gymnasiet.

I ljuset av de siffrorna har Agnesbergs folkhögskola lyckats med något otroligt på de sex år som skolan funnits: 15 elever har gått vidare till universitetsutbildningar, sex har gått till eftergymnasiala yrkesutbildningar, 18 stycken har fått grundläggande högskolebehörighet och 20 elever har fått fast jobb. Men så har också skolans grundare och rektor, Keith Palmroth, en egen modell för elevernas lärande.
- Det tar ungefär ett till två år att skapa trygghet och en vilja till att lära sig. Romer är inte dumma i huvudet men de har haft dåliga erfarenheter från skolan. Och svenska skolan tar ingen hänsyn till att det inte finns någon skoltradition och att mamma och pappa kanske inte kan läsa och skriva. Här hos oss, om du inte kan språket, så har du tillgång till ditt modersmål. Därför blir det annorlunda här.

En stor del av den trygghet som Keith Palmroth tror är så viktig för att eleverna ska vilja plugga, kommer från deras egen bakgrund. På skolan får de lära sig mer om den romska kulturen.
- Ofta vet eleverna bara att de är zigenare, de vet inte vilken dialekt de pratar. Men du behöver veta det för att kunna förklara för andra. Och när du kan förklara för andra får du självförtroende, och då börjar du ta plats i samhället.

Keith Palmroth är själv rom och uppvuxen i Angered, en förort till Göteborg, inte långt från Bergsjön där skolan ligger. Hans egen skolgång gick bra till 6:e klass då han plötsligt tappade motivationen och halkade efter. Han hade inte mycket stöd hemifrån och det tog ett tag innan han kom på fötter igen. Men då skulle han bevisa att han minsann kunde plugga, och tog sig ända in i forskarvärlden på Högskolan Väst i Trollhättan.

Där började han göra en kartläggning av skolsituationen för romska barn, och reagerade starkt på att ingen verkade bry sig om hur det såg ut. Just när det gäller romer tycker Keith Palmroth att folk reagerar som inför ett olösligt problem som man inte kan göra något åt.
- Och då ville jag visa att det visst går att lösa, och det är det som den här skolan statuerar.

Wilma Horniak säger att unga romer tänker helt annorlunda om skolan idag, jämfört med den äldre generationen. Hennes egen dotter har hon satt i en vanlig skola med blandade elever och själv tänker hon utbilda sig till personlig assistent efter studenten härifrån. Hon är tacksam för möjligheten som skolan gett henne.
-  Jag ser verkligen att jag har utvecklats och jag vill ut i samhället. Jag hoppas att alla romer ska få den här chansen.

KARIN FINGAL

Sidan uppdaterad 2015-05-21