Artiklar
Motiverade elever lär sig meänkieli
Sex ivriga entusiaster samlas till modersmålsundervisning i
meänkieli på Smedskolan i Pajala.
- Jag är till hälften finsk, därför vill jag lära mig meänkieli, fastslår Melvin Rosén.
- Jag är till hälften finsk, därför vill jag lära mig meänkieli, fastslår Melvin Rosén.
Men i centralortens grundskola och gymnasium är ingen lockad att läsa meänkieli. Det är torsdag eftermiddag och ordinarie skolverksamhet på Smedskolan i Pajala har övergått till fritidsverksamhet.
Nu samlas sex barn från årskurs två och tre till modersmålsundervisning i meänkieli, en 40 minuters lektion en gång i veckan. Väl förberedda och lite nervösa hälsar alla och presenterar sig på meänkieli. Ivern och nyfikenheten över detta ”nyfunna” språk är påtaglig.
- Jag gick på finska tidigare och där är många ord samma sak som på meänkieli, så jag kunde redan lite. Och mamma pratar alltid meänkieli, berättar Jonatan Suikki Törmä.
Gruppen tittar på ett avsnitt av animerade Pino, översatt till meänkieli och tillgänglig på UR:s webb. Detta blir en sann aha-upplevelse. Pino kliver upp på en backe, törmä på meänkieli. Sinnena skärps, Inasofies och Jonatans efternamn betyder alltså någonting. Men Niemi då? Och Suikki?
Uppgifterna som följer visar att barnen har erövrat en hel del kunskaper i meänkieli, trots att de flesta startade utan förkunskaper och att undervisningen blev rutinmässig först i oktober.
- Det är fantastiskt roligt att jobba med så motiverade elever. Även utanför lektionstid hälsar vi på varandra och slänger några ord på meänkieli, säger läraren Maria Edefall.
Hon är ny i rollen som ”meänkielifröken”. Hon behärskar meänkieli, har gått en språkkurs i hembyn Kangos och ska läsa grundkursen vid Umeå universitet. Men hon kan känna sig aningen hämmad och osäker i att använda språket. Hennes pedagogik handlar därför om att våga prata.
- Vi sjunger, ramsar, leker och pratar meänkieli. Och så går vi ut i samhället och spanar. Var hörs meänkieli, vem använder det, vad säger folk? Vi övar oss på att hälsa, ställa frågor, svara. Nu ska vi gå till affären och fundera på vad saker heter, berättar Maria och tillägger:
- De är väldigt modiga. De vågar testa språket i praktiken och till och med läsa högt, även om det inte blir rätt på en gång.
Men ivern och entusiasmen till trots; meänkieli lever farligt. För tillfället studerar ingen språket vid centralortens grundskola (årskurs 4-9) och gymnasieskola. En av orsakerna till detta kan vara att ämnet Skolans val: Tornedalens kultur, språk och historia togs bort från ordinarie schema, tror Inga-Britt Uusitalo som undervisat i meänkieli i många år Direktivet kom från Skolverket och fick stor uppmärksamhet i media.
- Och det gagnade ju inte saken, s pråket meänkieli fick en negativ klang. Men framför allt medförde det att eleverna förlorade kontakten med meänkieli, tidigare kom ju alla elever i kontakt med det, säger Inga-Britt.
Hon fortsätter:
- Nu ska eleverna läsa meänkieli efter skolan, utanför schemat. Det kanske fungerar för yngre elever att ha lektionen på fritids, men vilka högstadieelever vill gå i skola efter skoltid?
Inga-Britts största meänkieligrupp genom åren hade 16 elever. Men när undervisningen skulle övergå till fjärrundervisning ville de inte fortsätta, berättar Inga-Britt:
- De ville ha praktisk meänkieliundervisning , vara ute i naturen och prata meänkieli, leka och ha vanlig klassrumsundervisning.
Inga-Britt har prövat många olika varianter av meänkieliundervisning. Och hon tycker det är mycket viktigt att ta nya grepp för att få elever intresserade av språket.
Men den avsaknad av visioner som hon tycker sig se rörande meänkieli gör att hon tvivlar på språkets fortlevnad. Frågorna är många.
- Vem gör reklam för meänkieli? Hur ser valblanketterna ut? Vad görs från statsmakternas, kommunernas och skolledningens sida för att öka intresset? Varför kan man inte schemalägga meänkieli på skoltid ? Och varför ska man läsa meänkieli, vad har man för nytta av språket? Om det ger extra poäng att läsa främmande språk så borde minoritetsspråken ge dubbelt upp, reflekterar Inga-Britt som också efterlyser en översyn av betygskriterierna för minoritetsspråk.
- Meänkieli är ett minoritetsspråk och de flesta som väljer att läsa det saknar vid kursens början grundläggande kunskaper i språket. När de sedan ska betygsättas har de jättesvårt att uppnå E-kriteriet, för betygskriterierna för modersmål och främmande språk är väldigt högt ställda. Detta är ett dilemma och därför tycker jag att statsmakterna borde se över läroplan-kursplan och betygskriterierna för minoritetsspråk.
På 2000-talet fattades i Pajala kommun ett politiskt beslut om att alla elever efter genomgången grundskola ska kunna meänkieli i viss omfattning. Det beslutet gäller dock inte mer. Det förklarar biträdande rektor Ingegerd Ylipää så här:
- Om undervisningen skulle göras obligatorisk måste tiden tas från något annat ämne och det har vi inte rätt att göra. Alla elever ska garanteras den timfördelning som står i skollagen.
Vilken är då ambitionsnivån för att öka intresset för meänkieli?
I april 2012 klubbade fullmäktige igenom en åtgärdsplan rörande verksamhet på/undervisning i finska och meänkieli vid kommunens förskolor och skolor (se faktaruta).
Från skolledningens sida ser man till att alla vårdnadshavare får information om fördelarna med att vara flerspråkig och om rätten till modersmålsundervisning. Och det står personalen fritt att ”marknadsföra” meänkieliundervisning på annat sätt än genom skolledningens anmälningsblankett.
- I Pajala har vi dessutom hittills en mycket liberal tolkning av skollagen, vi är inte så noga med att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket, säger Ingegerd Ylipää.
REGINA VERÄJÄ
Nu samlas sex barn från årskurs två och tre till modersmålsundervisning i meänkieli, en 40 minuters lektion en gång i veckan. Väl förberedda och lite nervösa hälsar alla och presenterar sig på meänkieli. Ivern och nyfikenheten över detta ”nyfunna” språk är påtaglig.
- Jag gick på finska tidigare och där är många ord samma sak som på meänkieli, så jag kunde redan lite. Och mamma pratar alltid meänkieli, berättar Jonatan Suikki Törmä.
Gruppen tittar på ett avsnitt av animerade Pino, översatt till meänkieli och tillgänglig på UR:s webb. Detta blir en sann aha-upplevelse. Pino kliver upp på en backe, törmä på meänkieli. Sinnena skärps, Inasofies och Jonatans efternamn betyder alltså någonting. Men Niemi då? Och Suikki?
Uppgifterna som följer visar att barnen har erövrat en hel del kunskaper i meänkieli, trots att de flesta startade utan förkunskaper och att undervisningen blev rutinmässig först i oktober.
- Det är fantastiskt roligt att jobba med så motiverade elever. Även utanför lektionstid hälsar vi på varandra och slänger några ord på meänkieli, säger läraren Maria Edefall.
Hon är ny i rollen som ”meänkielifröken”. Hon behärskar meänkieli, har gått en språkkurs i hembyn Kangos och ska läsa grundkursen vid Umeå universitet. Men hon kan känna sig aningen hämmad och osäker i att använda språket. Hennes pedagogik handlar därför om att våga prata.
- Vi sjunger, ramsar, leker och pratar meänkieli. Och så går vi ut i samhället och spanar. Var hörs meänkieli, vem använder det, vad säger folk? Vi övar oss på att hälsa, ställa frågor, svara. Nu ska vi gå till affären och fundera på vad saker heter, berättar Maria och tillägger:
- De är väldigt modiga. De vågar testa språket i praktiken och till och med läsa högt, även om det inte blir rätt på en gång.
Men ivern och entusiasmen till trots; meänkieli lever farligt. För tillfället studerar ingen språket vid centralortens grundskola (årskurs 4-9) och gymnasieskola. En av orsakerna till detta kan vara att ämnet Skolans val: Tornedalens kultur, språk och historia togs bort från ordinarie schema, tror Inga-Britt Uusitalo som undervisat i meänkieli i många år Direktivet kom från Skolverket och fick stor uppmärksamhet i media.
- Och det gagnade ju inte saken, s pråket meänkieli fick en negativ klang. Men framför allt medförde det att eleverna förlorade kontakten med meänkieli, tidigare kom ju alla elever i kontakt med det, säger Inga-Britt.
Hon fortsätter:
- Nu ska eleverna läsa meänkieli efter skolan, utanför schemat. Det kanske fungerar för yngre elever att ha lektionen på fritids, men vilka högstadieelever vill gå i skola efter skoltid?
Inga-Britts största meänkieligrupp genom åren hade 16 elever. Men när undervisningen skulle övergå till fjärrundervisning ville de inte fortsätta, berättar Inga-Britt:
- De ville ha praktisk meänkieliundervisning , vara ute i naturen och prata meänkieli, leka och ha vanlig klassrumsundervisning.
Inga-Britt har prövat många olika varianter av meänkieliundervisning. Och hon tycker det är mycket viktigt att ta nya grepp för att få elever intresserade av språket.
Men den avsaknad av visioner som hon tycker sig se rörande meänkieli gör att hon tvivlar på språkets fortlevnad. Frågorna är många.
- Vem gör reklam för meänkieli? Hur ser valblanketterna ut? Vad görs från statsmakternas, kommunernas och skolledningens sida för att öka intresset? Varför kan man inte schemalägga meänkieli på skoltid ? Och varför ska man läsa meänkieli, vad har man för nytta av språket? Om det ger extra poäng att läsa främmande språk så borde minoritetsspråken ge dubbelt upp, reflekterar Inga-Britt som också efterlyser en översyn av betygskriterierna för minoritetsspråk.
- Meänkieli är ett minoritetsspråk och de flesta som väljer att läsa det saknar vid kursens början grundläggande kunskaper i språket. När de sedan ska betygsättas har de jättesvårt att uppnå E-kriteriet, för betygskriterierna för modersmål och främmande språk är väldigt högt ställda. Detta är ett dilemma och därför tycker jag att statsmakterna borde se över läroplan-kursplan och betygskriterierna för minoritetsspråk.
På 2000-talet fattades i Pajala kommun ett politiskt beslut om att alla elever efter genomgången grundskola ska kunna meänkieli i viss omfattning. Det beslutet gäller dock inte mer. Det förklarar biträdande rektor Ingegerd Ylipää så här:
- Om undervisningen skulle göras obligatorisk måste tiden tas från något annat ämne och det har vi inte rätt att göra. Alla elever ska garanteras den timfördelning som står i skollagen.
Vilken är då ambitionsnivån för att öka intresset för meänkieli?
I april 2012 klubbade fullmäktige igenom en åtgärdsplan rörande verksamhet på/undervisning i finska och meänkieli vid kommunens förskolor och skolor (se faktaruta).
Från skolledningens sida ser man till att alla vårdnadshavare får information om fördelarna med att vara flerspråkig och om rätten till modersmålsundervisning. Och det står personalen fritt att ”marknadsföra” meänkieliundervisning på annat sätt än genom skolledningens anmälningsblankett.
- I Pajala har vi dessutom hittills en mycket liberal tolkning av skollagen, vi är inte så noga med att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket, säger Ingegerd Ylipää.
REGINA VERÄJÄ
