Artiklar
Danskoreografi under repetitionerna på Jiddische Teatermatorn i Stockholm.

Teatern som revitaliseringsprojekt

Teater kan vara ett sätt att revitalisera ett språk, både för skådespelarna och publiken. Pjäserna som Stockholms Jiddische Teateramator´n sätter upp spelas uteslutande på jiddisch.
Inifrån Fritz Hollander-salen i Judiska centret, mitt i centrala Stockholm, hörs fiolmusik och skratt. Åtta amatörskådespelare tränar på teaterföreställningen Doktor Rubinsteins enda dansnummer. Snart är det premiär för Stockholms Jiddische Teateramatorns andra uppsättning sedan starten för två år sedan.
- Teaterprojektet bygger på en gammal tradition. Jiddischteater har funnits i Sverige åtminstone sedan fyrtiotalet, säger David Feder, en av skådespelarna.

Teatern var inte tänkt som ett revitaliseringsprojekt men har ändå blivit det. Föreställningarna ges på jiddisch och textas på svenska, vilket ger jiddischtalare en möjlighet att få teater på sitt modersmål, de som kan lite grann kan stötta sig på översättningen och personer utan språket kanske får ett nyvaknat intresse.
- Kultur och språk bär varandra, det är ömsesidigt och det går inte att säga att det ena är viktigare än det andra, säger David Feder.

Under repetitionerna är det skoj och skratt samtidigt som språket skiftar fram och tillbaka mellan svenska och jiddisch. David berättar att han till vardags inte har så många att prata jiddisch med. Deltagarna i teatergruppen är 55-60 år och de representerar den yngsta generationen, i vilken jiddisch fortfarande har ett betydande antal bärare.
- Det finns en stor risk för att jiddisch försvinner och det vill vi motverka. Språket speglar många företeelser av judisk kultur som blir omständiga att få fram vid en översättning, säger David Feder.

För en tid sedan startade Jiddischförbundet projektet Ot azoy med syfte att försöka revitalisera jiddisch inom många olika områden. Den nya lagen om nationella minoriteter har inneburit ekonomisk hjälp, bland annat från Institutet för språk och folkminnen, och det har i sin tur gjort det möjligt att erbjuda fler aktiviteter. Men fortfarande drivs dessa tack vare ideella krafter. Syftet är bland annat att skapa ett intresse för jiddisch, även för dem som inte vuxit upp med språket hemma.

Det finns till exempel en kör som sjunger på jiddisch, teatern, judiska skolan och språkkurser. Dessutom arrangeras årligen ett helgseminarium och workshops med föreläsare från andra länder. Och för att stödja ungdomarnas intresse har man ett antal gånger bidragit till att studenter kunnat åka på jiddischkurser ute i världen.
- Tanken är att de efter kurserna ska hjälpa till att sprida sina kunskaper.

För David Feder har den judiska identiteten alltid varit viktig och språket var levande i hemmet. Föräldrarna kom från Polen och överlevde Förintelsen. Nu har David själv vuxna barn som bor i Israel men de kan inte jiddisch.
Men genom sitt engagemang i bland annat Sveriges jiddischförbund och teatern håller han språket levande.

Enaktaren Doktor Rubinstein ska visas två gånger i Stockholm och det blir en gästföreställning i Malmö. Repetitionerna har pågått sedan i höstas. Alla är amatörer och hittade varandra i Sällskapet för jiddisch som förbundet tidigare hette. Regissören Judith Hollander är den enda med professionell bakgrund. Att få spela teater på sitt modersmål är viktigt.
- För oss är det mycket känsla i språket, en del saker kan man bara uttrycka på jiddisch, säger David Feder.
 

 ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2012-04-04