Artiklar
Västerås kommun har en finsk avdelning på sin hemsida.

En sporre att bli utanför

Kommuner som själva ansöker om att få ingå i förvaltningsområdet visar sig ofta vara de mest drivande och engagerade i minoritetsarbetet.
Västerås kommun har på mindre än ett halvår hunnit mer än de flesta kommuner. Framgången beror på de finska föreningarnas engagemang och kommunens anställning av en finsktalande informationskonsult.
I Västerås bor 136 000 invånare och de finska föreningarna och organisationerna är starka och många. Därför blev många förvånade när Västerås inte blev förvaltningsområde när den nya lagen trädde i kraft.

Kommunens mångfaldsstrateg Ami Netzler förklarar att de i remissvaret på utredningen ”Rätten till mitt språk” svarade att det är bra att bevara minoriteternas kultur och språk, att man förordade en samverkan i Mälardalsregionen och att det behövdes nationella medel, men att man visste hur man skulle gå till väga.
-Vi sa ju inte nej till något men var inte nog positiva. Vi hade ju aldrig menat att vi ville stå utanför, säger hon.

Men för Västerås del blev det en sporre att ta fram en bra plan och så fort det var möjligt ansökte kommunen hos regeringen om att få bli förvaltningsområde.
-Vi gjorde en egen resa. Vi hann reflektera över vad det kunde tänkas innebära och vi kopplade snabbt in Västerås sverigefinska föreningar och pratade om hur vi skulle kunna ha en bra dialog och tänka framåt, säger Ami Netzler.

I maj 2010 blev Västerås förvaltningsområde och då hade Ami Netzler förberett kommunens alla 380 chefer genom att skriva och skicka ut en folder om nya lagen, minoriteter och minoritetsspråk. Sedan bildades referensgruppen bestående av personer från de finska organisationerna och kommunala tjänstemän.

Gruppen har valt att jobba med teman: allt från vård och omsorg till kultur och skola.
-Även om lagtexten bara pratar om förskolan har vi valt att även ta med skolan eftersom vi tycker att det är viktigt, säger Ami Netzler.

Referensgruppen tar fram förslag på områden som det bör satsas på och de idéerna når statsledningskontoret som har möten med kommunens olika mjuka nämnder.

Anställningen av en finsktalande informationskonsult har enligt Ami Netzler varit avgörande.
-Han ska vara en motor vad gäller förankring och utveckling av Västerås som finskt förvaltningsområde och ha kanalerna öppna in till de finska organisationerna.

Hans ansvar är framför allt att se till att förvaltningsområdet blir känt bland minoriteterna, inom de kommunala verksamheterna och för allmänheten. Han är också den som kan svara på finska när någon ringer eller besöker stadshuset och vill prata på sitt eget språk. I dag kan man även få kontakt med biståndshandläggare inom kommunens verksamheter som talar finska.

Informationskonsulten samt ansvarig tjänsteman på statsledningskontoret funderar just nu tillsammans med stadens strateger på hur man ska undersöka och tillgodose eventuellt ökat behov av finsktalande inom förskola och äldreomsorg.

Ami Netzler säger att det i första hand inte är tänkt att statsbidraget på 2 250 000 kronor ska gå till enskilda finska projekt, så som många mindre kommuner jobbar.
-Vi ställer oss istället frågan: hur ska vi revitalisera det finska språket? Vi vill göra större cirklar.

Till exempel bjöd man in Stadsbiblioteket och referensgruppen framförde önskemål om att det behövs mer modern skönlitteratur på finska och ökad samverkan kring finska kulturaktiviteter.
-Och det ledde till att en arbetsgrupp bildades med personal från biblioteket och referensgruppen som nu ska jobba vidare med det, säger Ami Netzler.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-05-21