Artiklar
Veikko Virtanen stortrivs på det nya äldreboendet där han kan prata finska.

Veikkos kamp för värdig ålderdom

Veikko Virtanens öde fångade ett stort intresse. Han satte fingret på minoritetspolitikens hjärtefråga bara månader efter det att den nya lagstiftningen om nationella minoriteter trädde i kraft. Nämligen äldres rätt till sitt modersmål och en värdig vård.
Att språket skulle bli ett handikapp på ålderns höst var inget som Veikko Virtanen tänkte på i sin ungdom. Han kom till Sverige på 1960-talet och har i sitt yrkesliv alltid haft möjlighet att mestadels kommunicera på finska. Han lärde sig lite svenska, men det mesta har försvunnit som det kan göra när man blir gammal.

Tillsammans med sin fru flyttade Veikko Virtanen till ett ålderdomshem i Vaxholm för cirka sex år sedan. Då hade de varandra att prata modersmålet med. Men hans fru blev allvarligt sjuk och när hon dog för ett år sedan blev vikten av att kunna omge sig med sitt eget språk ännu tydligare.
– Pappa förstod inte vad personalen sa och ofta blev det så att han satt ensam på sitt rum och åt middag, berättar Pentti Virtanen.

Han sitter bredvid sin pappa och översätter den ström av finska ord som kommer ut ur Veikkos mun.
Vi sitter i Veikkos rum på det finska äldreboendet Suomikoti i Enskede söder om Stockholm. Här har han bott i drygt fem månader. Men vägen hit var kantad av en lång kamp.

r Veikkos öde blev känt i media startades det en grupp på Facebook som på slutet hade över 20 000 medlemmar. Finska presidenten Tarja Halonen engagerade sig också och socialminister Göran Hägglund besökte honom på ålderdomshemmet i Vaxholm.
– Vi är så tacksamma över allt stöd vi fått. Pappa har fått kämpa för något som borde vara självklart. Nu hoppas vi att det blir lättare för andra i samma situation, säger Pentti och Veikko nickar instämmande.

Suomikoti ligger inbäddat i ett villaområde och har en fin trädgård omkring sig. Nu är Veikko blind och kan inte se naturen som håller på att förvandla sig till vinterskrud utanför fönstret. Men det verkar han inte bekymra sig över. I stället vill han gärna berätta om de aktiviteter som erbjuds och som han gärna besöker.
– Vi har gymnastik tre gånger i veckan, frågesport, bingo och Karaoke.

I källaren på äldreboendet finns det en nybyggd stor bastu, dusch och ett hörn med rottingfåtöljer där de som badat bastu kan koppla av. Varje lördagseftermiddag sätter personalen på värmen i bastun och de som vill får komma ner. För Veikko har bastun blivit en viktig del i hans nya liv och han missar inte gärna ett besök.
– Det är viktigt för honom att kunna bada bastu. Vi finländare har gjort det sen barnsben. Den finska tanken är att man svettas ut skiten och det är en annorlunda känsla som ger ro, säger Pentti.

Det är tydligt att Veikko trivs bra. På Suomikoti får han höra finska från morgon till kväll och kan prata och göra sig förstådd hos personalen och de medboende.
– Pappa har blivit tio år yngre sen han kom hit. På det förra stället kunde personalen fråga om han mådde bra och eftersom han inte förstod svarade han Ja. Han svarade Ja på alla frågor de ställde, säger Pentti.

Varken Veikko eller Pentti kunde ana att det skulle vara så svårt att få Vaxholms kommun att förstå hur viktigt språket är. Nu hoppas de att deras kamp ska få fler att öppna ögonen och verka för att alla äldre får en värdig ålderdom.

Hafida El-Abed

Sidan uppdaterad 2015-05-27