Esko Melakari är delegationssekreterare för Sverigefinländarnas delegation .

«Vi kom inte med Viking Line»

I nästan 40 års tid har Esko Melakari stridit för en förbättrad minoritetspolitik, till en början för att ordet minoritet överhuvudtaget skulle existera i politiken och nu för den nya förbättrade lagen för de nationella minoriteterna. Numera jobbar han som delegationssekreterare för Sverigefinländarnas delegation och gläds åt att finska förvaltningsområdena utökas med 18 kommuner.
Utvecklingen för landets nationella minoriteter har gått upp och ner. Esko Melakari berättar att under sjuttiotalet ledde deras arbete till en hemspråksreform, lärarutbildningar i hemspråk och utökade sändningstider för finskspråkiga radioprogram. På åttiotalet upplevdes en försämring när ordet minoritet halkade ur statliga utredningar och det diskuterades om finska verkligen kunde räknas som ett inhemskt språk av hävd.
- Då blev vi riktigt förbannade, man kan ju inte förvanska historien. 1992 utropade vi oss som en minoritet och då började det minoritetspolitiska arbetet på allvar, säger Esko Melakari.

Erkännandet som minoritet kom 1999 och det blev principiellt viktigt för sverigefinnarna och det stärkte medvetenheten.
- Finnarna kom inte hit med Viking Line, snarare med vikingabåtarna, säger Esko Melakari och ler brett.

Men den första minoritetslagen som kom 2000 var en besvikelse eftersom bara fem kommuner i Norrbotten blev förvaltningsområden. Det innebar att bara fem procent sverigefinnar omfattades. Med den nya lagen kommer 41 procent av sverigefinnarna att få nya rättigheter och förhoppningen är att fler kommuner ska ansöka om att få bli finska förvaltningsområden. Esko Melakari berättar att delegationen med skärpa drev kravet om efterhandsanslutning.
- Kompromissen gick igenom och det var första gången i mitt snart 63-åriga liv som jag fick vara med om att majoritetssamhället köpte vårt förslag.

Västerås är först med att ansöka om att få bli förvaltningsområde utanför det av riksdagen beslutade och Borås förväntas göra samma sak. I så fall kommer nästan hälften av sverigefinnarna att leva inom förvaltningsområdena. Det är inte otroligt att ett tiotal kommuner kommer att lämna in en ansökan.

Varför är det så viktigt att ingå i ett förvaltningsområde?

- Pengar. De kommuner som är förvaltningsområden blir skyldiga att genomföra vissa åtaganden och det kan man inte utan ekonomi och därför är statsmakten tvungen att ge ekonomisk ersättning. Utanför områdena gäller ord som om, bör och främja och där ska det mycket till innan de satsar egna pengar.

Att Mälardalen nu ingår som förvaltningsområde är viktigt eftersom området är dynamiskt och kommer att synliggöra finskan mer. Dessutom är delegationen mycket nöjd med att Länsstyrelsen i Stockholm ska ansvara för uppföljningen av lagen.
- Att ha en egen myndighet som man kan kontakta är otroligt viktigt.

Esko Melakari menar att staten från början inte riktigt förstod vad det innebar att ratificera minoritetsspråkskonventionen, att man faktiskt gick emot det som alltid varit Sveriges tänkande om jämställdhet, att alla är lika. Plötsligt fick fem minoriteter en särställning.
- Och det blev otroligt svårt att få politikerna lokalt att inse vad det betyder. Men Sverige hade faktiskt skrivit under två internationellt bindande avtal som ska skydda minoriteternas språk och kultur.

Sverigefinnarna är glada över den nya tydliga lagtexten om rättigheter.
- När man har en lag i handen är det för många sverigefinnar som hugget i sten och nu blir det lättare att diskutera med kommunerna, säger Esko Melakari.

Vilken del i lagen är viktigast?

- Rent principiellt är förskolan och revitaliseringen av språket viktigast för att minoritetsspråken ska hållas levande på lång sikt. Men det är också viktigt att få service på sitt eget språk.

Situationen för det finska språket är varierande i landet. I starka fästen som Upplands Väsby där Esko Melakari bor är var femte person finne och där används språket i vardagen och det finns finska förskolor och skolor.
- Språket är mycket levande bland ungdomarna. Att höra finska i centrum är ungefär som att höra svenska i Helsingfors, det är ingen som reagerar på det, säger Esko Melakari.

Men det finns andra svagare områden där en språkbytesprocess pågår, framför allt på mindre bruksorter där många unga väljer att flytta och blir försvenskade. Och förstås påverkades många av Sveriges tidigare assimilation och trycket att tala svenska istället för finska.

Men intresset för språket ökar, fler söker sig till universiteten och föräldrar är mer måna om att barnen ska lära sig finska.

Sverigefinländarnas delegation som fungerar som en paraplyorganisation för finska föreningar, organisationer, skolor, församlingar, nätverk och yrkesgrupper tror mycket på framtida samråd och eget engagemang.
Esko Melakari betonar att nu ligger bollen hos sverigefinnarna själva, nu finns verktygen - tack vare nya lagen.

 

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-05-27

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?